Projektbanken för Läkarprogrammet
Här presenteras studentprojekt för studenterna på Läkarprogrammet. I projektbanken kan du antingen söka på ämnesområden eller genom att skriva in sökord i sökrutan. Du kan också välja en bokstav och får då upp de projekt som börjar på den bokstaven i rubriken.
Projekt inom Neurologi
-
Blod biomarkörer korrelation med kognitiv testning vid minnesbesvär
I takt med försnabbad teknisk digital minnestestning så försöker man idag finna biomarkörer i blod istället för cerebrospinal vätska. vetenskaplig forskning finns att tillgå idag med publikationer som behöver sammanställas i en litteratur studie (review).
Läs mer om Blod biomarkörer korrelation med kognitiv testning vid minnesbesvär
-
Optimal användning av en akut multi-stressor vid neuroimaging
Medan det finns ett brett urval av välvaliderade paradigm för funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI) för olika domäner av känslor och kognition, är fMRI-paradigm som mäter hjärnans reaktioner på stress mindre standardiserade. Ett fMRI-paradigm som vi tidigare har använt utförs vanligtvis upp till tre gånger, och den totala undersökningstiden sträcker sig därmed till cirka 40 minuter. Upprepning av testet anses ha två huvudsakliga fördelar jämfört med prestandan hos ett enda test. Å ena sidan bör den separata analysen av de tre upprepningarna möjliggöra undersökning av tidsmässiga skillnader i stressresponsen. Å andra sidan bör den kombinerade analysen av alla tre repetitioner öka den statistiska powern. Men upprepningar kommer helt klart med nackdelen av högre kostnader på grund av mycket längre undersökningstider.
Därför är ett beslut för det ena eller det andra också en fråga om kostnadseffektivitet. Detta projekt kommer att jämföra olika analysmetoder av data som samlats in under stresstestet: analys av fMRI-data för alla tre upprepningar tillsammans och separat analys av var och en av de tre upprepningar. Det kan vara möjligt att inkludera information baserad på subjektiva skattningar och saliv-kortisolmätningar i analysen.
Läs mer om Optimal användning av en akut multi-stressor vid neuroimaging
-
Riskfaktorer för infektion vid extern ventrikulär dränage och intraparenkymala neuromonitorer
Användning av extern ventrikulär dränage (EVD) är en viktig del av TBI-protokoll. Många tillstånd, såsom intrakraniell blödning, intrakraniell tumör och hydrocefalus, föranleder användning av EVD. EVD-användning kompliceras ofta av felplacering, blödning, dislokation, blockering och, viktigast av allt, infektion. EVD-infektionsfrekvensen varierar från 0 till 22 %, vilket resulterar i en betydande ökning av kostnader, sjukhusvistelse, sjuklighet och dödlighet.
Andra invasiva metoder för att övervaka intrakraniellt tryck inkluderar användning av intraparenkymala tryckmonitorer. Syftet med denna retrospektiva databasanalys är att identifiera riskfaktorer som potentiellt kan påverka förekomsten av EVD-infektion och skapa en modell som kan användas i framtida studier samt för att vägleda uppdatering av lokala protokoll för vård av patienter med svåra hjärnskador av olika ursprung.
-
Studier av tarmens barriärfunktion hos patienter med Parkinsons
Parkinsons sjukdom (PD) är idag den näst största neurodegenerativa sjukdomen i världen och drabbar främst äldre människor med en degeneration av motorikstyrande nervkomponenter i hjärnan. De flesta patienter med PD lider även av magbesvär i form av förstoppning och otillräcklig tarmtömning, ibland flera år innan PD upptäcks.
Studier på PD gällande en eventuell rubbning i kommunikation mellan tarmen och hjärnan (tarm-hjärna axeln) är få men det tycks som att både tarmens immunceller och nervceller kan spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen. Vi vill studera om en ökad tarmpermeabilitet (minskad barriärfunktion), ibland kallad läckande tarm, kan i sin tur vara orsaken till ökad immunaktivering samt de karaktäristiska magsymptom som finns hos PD patienter.
Läs mer om Studier av tarmens barriärfunktion hos patienter med Parkinsons
-
Örebro Databas för Svåra Hjärnskador (ÖrSBID) : en longitudinell kartläggning av allvarliga hjärnskador
Målsättning Allvarlig hjärnskada (sBI) orsakad av trauma, stroke eller hydrocefalus leder till medvetslöshet och initierar en rad patobiologiska processer. Integration av neuromonitoring (NM), röntgen, och biofluidbaserad information skulle vara avgörande för att övervaka sjukdomsförloppet. Vårt mål är att: (1) upprätta en databas för att tillhandahålla en plattform för pågående studier och storskaliga samarbeten; (2) testa hur inkludering av omiks i NM-processen kan ge ny information om tidig upptäckt av sekundär hjärnskada (SBI) som länge varit associerad med utfallet och (3) göra en långsiktig uppföljning.
Arbetsplan En kohort med djup fenotypning av patienter som behöver NM och intensivvård på grund av sBI kommer upprättas i en databas för longitudinella studier (1). Vi kommer att samla in data som omfattar: NM, bilddiagnostik, proteomisk, lipidomisk och metabolomisk analys av blod och cerebrospinalvätska (2). Vi kommer att testa klassiska uppföljningsmetoder och omiks på en relevant retrospektiv patientkohort som behandlats vid region Örebro under de senaste tio åren och som kallats för resultatanalys (3).Vi kommer att kartlägga omhändertagandet av patienter med allvarliga hjärnskador som vårdats på IVA och NIMA, orsakade av trauma och stroke, genom en retrospektiv databasanalys (4). Betydelse The Örebro Severe Brain Injury Database (ÖrSBID) blir basen för pågående storskaliga multicentriska kliniska studier; data kommer underlätta identifiering av sekundära BI till förmån för införande av precisionsmedicinbaserade behandlingsbeslut. Projektet syftar till att förstå metaboliska/immuna interaktioner; tarm-lever-hjärna-axel och neurodegenerationens långvariga patologiska processer långt efter hjärnskada.
-
Örebro mTBI Registret (ÖmTBIR) – en prospektiv datasamling och multidisciplinär analys.
1. prospektiv datainsamling och uppföljning av mTBI-patienter (insamling av kliniska, neurokognitiva, bilddiagnostiska data och bioprover för analys och bankning) - Örebro mTBI Registry.
2. Registret utgör en plattform för det av Vetenskapsrådet finansierade projektet pathTBI, där 200 mTBI-patienter registreras.
3. Programmet innebär att utforska huruvida riktlinjer från Skandinaviska Neurotraumakommittén (SNC) genomförs i det akuta omhändertagandet av patienter med lindriga hjärnskador. Traumatisk hjärnskada (TBI) är ett stort och växande globalt folkhälso- och samhällsproblem. TBI leder till 1,5 miljoner sjukhusinläggningar och 57 000 dödsfall i EU varje år och orsakar inte bara funktionshinder och förlust av hälsa och livskvalitet för de drabbade personerna och deras familjer, utan utgör också en börda för sjukvårdssystemen och samhällsekonomin genom förlorad produktivitet och höga sjukvårdskostnader.
Två storskaliga internationella studier (TRACK-TBI och CENTER-TBI) visade att en betydande andel av de patienter som diagnostiseras på akutmottagningen med lindrig TBI inte kommer att kunna återgå till arbetet eller utföra normala dagliga aktiviteter ett år efter TBI. CENTER-TBI tillhandahöll också detaljerade epidemiologiska data som kontrasterade mot den tidigare okända betydelsen av denna patientgrupp, och påpekade att över 90% av dem som söker sjukvård efter TBI bör klassificeras till gruppen med lindrig skallskada, vilket motsvarar en incidens på 4-900/100.000. Om man räknar med ett dystert utfall för var femte patient närmar sig siffrorna 150/100.000, vilket motsvarar 15.000 patienter årligen enbart i Sverige.
Läs mer om Örebro mTBI Registret (ÖmTBIR) – en prospektiv datasamling och multidisciplinär analys.