Respons på akademiska texter

Foto på två studenter som sitter vid ett bord med datorer.

För att utveckla ditt akademiska skrivande är det viktigt att du både läser, diskuterar och skriver om ämnet, men även att du får respons på dina texter. Att få se sin text med andras ögon är lärorikt och kan ge dig värdefull information om såväl det du behöver förbättra i din text som det du har lyckats med. Lika lärorikt är att själv genom respons hjälpa andra att utvecklas.

Alla kan ha nytta av respons (även kallad återkoppling eller feedback) för att förbättra sin text. I ditt akademiska skrivande kan du få återkoppling både under själva skrivprocessen, när texten är färdig för inlämning eller efter inlämning. De som ger dig respons kan vara dels personer utanför universitetet, exempelvis dina vänner eller familjemedlemmar, dels dina lärare och kurskamrater.

Respons på inlämnad text eller på utkast?

Att få synpunkter på sin text av lärare som är både ämnesexpert och erfaren skribent är förstås värdefullt och utvecklande. I början av din utbildning får du ofta lärarrespons i samband med bedömning av en inlämnad text. Det är då viktigt att du tar del av responsen, även när din text har blivit godkänd. Det hjälper dig att skriva en bättre text nästa gång, eftersom vissa aspekter av akademiskt skrivande bedöms också i framtida skrivuppgifter.

Det är emellertid mer utvecklande att få återkoppling under tiden du arbetar med din text än efteråt. I samband med examensarbete och andra längre texter får du lärarrespons under arbetets gång. Återkopplingen behöver dock inte enbart komma från läraren. Kurskamrater kan också hjälpas åt att läsa och diskutera delar av varandras utkast utifrån ett antal kriterier för en god akademisk text. Det kallas för kamratrespons och brukar ingå i vissa kurser.

Kamratrespons

Syftet med kamratsrespons är att ge en konstruktiv och välgrundad återkoppling som underbyggs med konkreta förslag, för att hjälpa en kurskamrat att få syn på styrkor och svagheter i sin text. Kamratrespons handlar således inte om att leta fel eller att enbart vara kritisk.

Det finns flera fördelar med kamratrespons. Både du och din kurskamrat är insatta i ämnet, skrivuppgiften och betygskriterierna, och kan därför ge varandra kriteriebaserad återkoppling. Det är också ofta lättare att upptäcka det som behöver förbättras i andras texter än i sin egen. När du granskar en kurskamrats text kan du dessutom få syn på sådant som även du själv kan behöva revidera. Det är med andra ord givande att både ge och få respons. Om du övar dig i detta regelbundet, blir du bättre rustad för opponent- och respondentrollen i slutet av ditt examensarbete.

På samma sätt som skrivande, kan respons betraktas som en process bestående av flera steg. Nedan får du veta mer om hur du förbereder och ger respons samt hur du tar emot respons och använder dig av den.

Vilken respons vill du ha?

Du kan självklart låta andra personer granska din text utan närmare instruktioner, men det finns fördelar med att i förväg fundera över dina responsbehov. Om du till exempel sedan tidigare vet vad du behöver utveckla i ditt skrivande, kan det vara klokt att önska respons på just det. På så sätt får du en mer specifik och ofta också bättre återkoppling.

Hur ska du förbereda respons?

Om din kurskamrat ber om specifik respons, får du givetvis följa hans eller hennes önskemål när du granskar texten. I annat fall rekommenderar vi att du utgår från betygskriterierna för uppgiften och lärarens checklista eller använder någon av checklistorna nedan. Tänk även på att anpassa din återkoppling till kurskamratens skrivprocess. Är det ett tidigt utkast du ska granska? Fokusera i så fall på textens budskap och struktur. Ska du granska en färdig eller nästan färdig text? Då kan du med fördel fokusera på meningsbyggnad, ordval, källhänvisningarnas placering och annan formalia. Gör så här när du förbereder respons:

  • Läs igenom texten flera gånger.
  • Om du ska granska flera aspekter av skrivande, fokusera på en i taget. Granska till exempel textens helhetsintryck och struktur, innan du ser över meningsbyggnad, ordval, formalia och språkriktighet. Överensstämmer texten med de krav som ställs på den?
  • Fokusera inte endast på brister och utvecklingsområden. Försök att också identifiera textens styrkor.
  • Skriv ned dina viktigaste synpunkter och markera konkreta ställen i kurskamratens text som är exempel på styrkor eller svagheter.

Det kan både kännas svårt att ge respons och att ta emot den. Tänk då på syftet med responsen – att du kan förbättra din text och ditt skrivande eller hjälpa en kurskamrat att göra detsamma. Tänk även på att du också lär dig något om din text och ditt skrivande genom att ge respons på andras texter.

Hur ska du ge respons?

När du ger återkoppling behöver du tänka på hur du förmedlar dina synpunkter:

  • Presentera dem en i taget, i en logisk ordning. Följ gärna ordningen i vår checklista nedan.
  • Börja alltid med något positivt och visa med konkreta exempel vad du menar. Fortsätt sedan med att förklara vad som skulle kunna strykas, utarbetas eller revideras.
  • Din återkoppling blir bättre om du utgår från dig själv och din upplevelse av texten. Ställ frågor om textens budskap och kurskamratens avsikt med enskilda stycken och formuleringar. Använd gärna ordet ”jag” i stället för ”du”:

    Det jag ser som textens styrka är ...
    Uppfattar jag det rätt att .../ Stämmer det att ...?
    Är avsikten med det här stycket att ...?
    Jag är osäker på om ...
    Här funderar jag över vad/hur …
    Jag tolkar det som …

Hur tar du emot respons?

När du tar emot respons bör du lyssna uppmärksamt. Kom ihåg att det är du som har det yttersta ansvaret för din text och behöver förstå återkopplingen, för att kunna använda den på bästa sätt. Anteckna förbättringsförslagen och be vid behov om ett förtydligande. Diskutera sedan möjliga lösningar på eventuella problem med din kurskamrat. Behöver något klargöras, utarbetas eller strykas? Glöm inte att det är du som bestämmer vad du vill ändra och ta till dig.

Genom kurskamratens återkoppling får du ett läsarperspektiv på din text, vilket är värdefullt. Det är nämligen svårt att veta hur andra uppfattar det du har skrivit och att upptäcka ställen där läsaren behöver mer information för att förstå ditt resonemang. Gå först igenom alla synpunkter och förslag på förbättringar du fått. Fundera sedan på vilka råd du vill använda dig av och vad du hinner ändra. Vissa råd kan du ha nytta av även senare i din utbildning, och dem kan du ordna i en punktlista. Särskilt viktigt är att du tar till dig återkoppling på aspekter av ditt skrivande som grundas i betygskriterierna eller som flera personer oberoende av varandra haft synpunkter på.

Om det finns något i responsen som du är osäker på eller som du inte vet hur du ska använda i framtida skrivuppgifter, är du välkommen att rådfråga en skrivhandledare, antingen på drop-in eller via e-post: akademisktskrivcentrum@oru.se.  

Källor och lästips

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.

eller (2021). Akademiskt läsande och skrivande. 2 uppl. Studentlitteratur, s. 319–326.

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgaard Hoel, T. (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. 2 uppl. Studentlitteratur.

Tillbaka till Läs- och skrivguiden