Henric Bagerius

Om Henric Bagerius

Jag anställdes vintern 2015 som universitetslektor i historia och är också docent i historia vid Örebro universitet sedan hösten 2016. Här vid universitetet undervisar jag i huvudsak studenter på de historiska kurserna inom ämneslärarprogrammet och handleder för närvarande en doktorand i historia.

Min forskning handlar framför allt om samspelet mellan politik, kropp och sexualitet från medeltid till modern tid. Jag disputerade våren 2009 vid Göteborgs universitet på en avhandling om sexuella tankemönster hos den isländska aristokratin från sent 1200-tal till tidigt 1400-tal, och jag har därefter studerat hur sexuella anklagelser användes under senmedeltiden för att formulera politisk kritik. Som framgår av projektbeskrivningarna nedan är dock inte min historievetenskapliga produktion begränsad till medeltiden. Jag ägnar mig också åt modernhistoriska frågeställningar och gav för några år sedan ut en bok om den svenska dräktreformrörelsen vid förra sekelskiftet. Mitt senaste forskningsprojekt handlar om den svenska nudiströrelsens framväxt i Sverige under 1900-talet.

Vid sidan av min historievetenskapliga forskning har jag ett starkt pedagogiskt engagemang. Hösten 2016 tilldelades jag universitetets pedagogiska pris av Örebro studentkår, och våren 2017 utsågs jag till excellent lärare vid Örebro universitet. Jag har också under åren undervisat på kurser i högskolepedagogik och nätbaserat lärande och jobbat med pedagogiska utvecklingsfrågor vid olika enheter. Sedan hösten 2019 är jag pedagogiskt ansvarig för verksamheten vid Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet. Tillsammans med Eric Borgström, universitetslektor i svenska språket, är jag också redaktör för skriftserien Arbetsrapporter från Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet. Min egen rapport i serien, "Historia på längden och tvären", handlar om hur grundkursen i historia kan göras problemdriven och färdighetsorienterad.

Sedan våren 2022 är jag engagerad i den nationella satsningen ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) som syftar till att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. Tillsammans med fem ämneslärare vid Karolinska gymnasiet, Rudbecksgymnasiet och Virginska gymnasiet i Örebro driver jag ett praktikutvecklande forskningsprojekt om hur lärare kan hjälpa elever att utveckla sin förmåga att föra historiska resonemang. Läs mer om forskningsprojektet Att resonera historiskt här.  

Jag har tidigare arbetat som pedagogisk utvecklare i Försvarsmakten med placering vid Militärhögskolan Halmstad. Mina erfarenheter av nätbaserat lärande i civil och militär utbildning finns samlade i boken Nätbaserat lärande – en vägledning som vintern 2020 kom ut i en andra, omarbetad upplaga. Boken finns numera också i en andra, omarbetad upplaga på engelska.

Paradisdräkten: Nakenkultur och solsport i folkhemmet (2022– )

Hösten 2022 publicerade jag artikeln ”Den nakna sanningen: Omvändelseberättelser som retoriskt grepp i svensk nudistpress från 1930- och 1940-talen” i tidskriften Rhetorica Scandinavica. Den blev upptakten till ett nytt forskningsprojekt om den svenska nudiströrelsens framväxt. Nudismen var en reformrörelse som ville frigöra kroppen från alla tvång i samhället och återbörda den till ett naturligt och fritt tillstånd. I Sverige introducerades nudismen av venereologen Johan Almkvist. Med boken Hälsa och nakenhet (1932) ville han bidra till ”ett djupt ingripande i och en betydlig omläggning av folkets liv”, och han hoppades att hans socialmedicinska studie av klädedräktens inverkan på människans kropp och själ skulle bana väg för ett nytt förhållningssätt till nakenhet bland svenskarna. Almkvist såg framför sig ett samhälle där vidsynta människor levde efter rationella principer och satte sig över fördomar, var toleranta mot varandra och umgicks på ett naturligt och okonstlat sätt. Våren 1932 tog han initiativ till Hälsa genom Nakenkultur, den första svenska nudistföreningen, och under de följande åren lyckades han samla en liten skara som ville få ett friskare och friare liv genom att lägga bort sina kläder när det fanns förutsättningar för det. Vilka var människorna som engagerade sig i den svenska nudiströrelsen? Hur organiserade de sig och spred sitt budskap? Vilka argument använde de för att skapa opinion? De här frågorna, och många fler, har fört mig till de svenska nudisttidningar som gavs ut från tidigt 1930-tal till sent 1960-tal och kom att spela en avgörande roll för nudiströrelsens framväxt och utveckling. 

Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet (2016–2024)

Sommaren 2016 drog jag igång bokprojektet Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet. Det tog sin utgångspunkt i det moderna samhällets framväxt vid 1800-talets slut, en tid präglad av olika reformrörelser med organisationer och föreningar som intensivt arbetade med att förändra och förbättra människors levnadsvillkor. En av de här rörelserna var dräktreformrörelsen som uppstod bland svenska borgerliga kvinnor vid 1880-talets mitt och som verkade för mer hälsosamma kvinnokläder. Dräktreformrörelsen opponerade sig mot det utländska modet som ansågs ha förslavat många kvinnor. Symbolen för de svenska kvinnornas modeslaveri var korsetten, och det var bland annat mot den som en grupp stockholmskor förklarade krig i februari 1885. I fokus för projektet stod Fredrika-Bremer-Förbundets dräktreformförening (1886–1903) och Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen (1902–1916) som båda, om än på olika sätt, ville förändra kvinnodräkten och befria kvinnor från trånga korsetter, tunga turnyrer och långa släp. Genom nya klädesplagg – allt från reformliv och slutna kalsonger till skoluniformer och nationaldräkter – spred föreningarna sina idéer. Boken Korsettkriget gavs ut på förlaget Natur & Kultur våren 2019, och arbetet med den gick att följa på bloggen Korsettkriget som drevs i samarbete med Nerikes Allehanda från hösten 2017 till våren 2019. 

Skrivet om Korsettkriget:

"Debattklimatet vid sekelskiftet 1900 var hett och omfattade allt från kropp och hälsa till politik och estetik, vilket ger Bagerius tillfälle att med konkret och rask stil utveckla sina tankar om relationen mellan kvinnor, kroppar och kläder. Det har blivit ett substantiellt bidrag och läsaren kan förvänta sig både nöjsam och informativ läsning." (Elisabeth Mansén i Respons)

"Henric Bagerius lyckas skapa ett myller av röster från tiden. /---/ Det är lite som att befinna sig i en underhållande kommentarstråd på nätet. Om nu sådana finns." (Elin Kvicklund i UNT)

"Korsettkriget är något så ovanligt som en blodfull bladvändare till fackbok. Om fler skrev facklitteratur som Henric Bagerius skulle det här med utbildning vara betydligt roligare." (Sofie Borg i Nya Wermlands-Tidningen)

Forskningsutställningen Korsettkriget

Hösten 2019 öppnade forskningsutställningen Korsettkriget på Örebro universitet. I utställningshallen på Musikhögskolan visades tidstypiska dräkter upp tillsammans med uppsydda korsetter och reformliv, och i tablåer beskrevs korsettens dubbla natur: ett plagg med stark erotisk laddning som samtidigt var ett måste för en respektabel, borgerlig kvinna. Till utställningen fanns en rad digitala resurser, däribland fyra korta filmer som besvarar frågorna: Hur förändrades modet från 1880-tal till 1910-tal? Hur många centimeter av sin midja kan en historiker snöra bort med en korsett? Vilka skillnader går det att se i resultaten från ett enklare fystest som först genomförts utan korsett och sedan med? Vilka rester av korsetten kan man se idag i butikskedjornas utbud av underkläder?

Den digitala utställningen Korsettkriget hittar du här.

Museiutställningen Korsettkriget

Våren 2021 öppnade utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet på Kvinnohistoriskt museum i Umeå. I samarbete med museet utvecklades och fördjupades innehållet i forskningsutställningen och fick ett nytt visuellt uttryck. Museiutställningen formgavs av Sara Zetterlund och stod i Umeå från den 31 maj 2021 till den 3 september 2022. Utställningen plockades därefter upp av Dunkers kulturhus i Helsingborg och visades där i större skala och med annan inramning från den 10 juni 2023 till den 7 januari 2024. Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet utvecklas nu vidare för att den 14 september 2024 öppna på Textilmuseet i Borås.

Läs mer om museiutställningen Korsettkriget (Kvinnohistoriskt museum) här.

Läs mer om museiutställningen Korsettkriget (Dunkers kulturhus) här.

Läs mer om museiutställningen Korsettkriget (Textilmuseet) här.

Mina tankar om Korsettkriget – från forskningsprojekt till blogg, bok och utställning – finns nedtecknade i essän "Korsettkrig på museum" i Historisk tidskrift 141:3 (2021). Tillsammans med Klara Lundholm, museipedagog på Kvinnohistoriskt museum, har jag även skrivit boken Klok av korsetten: Tankar om utställningen Korsettkriget på Kvinnohistoriskt museum (2023) utifrån funderingar som utställningens besökare haft och delat med sig av på papperslappar.

Olydnadens söner: Sodomi som politiskt vapen i det senmedeltida Europa (2011–2017)

Tillsammans med Christine Ekholst, då vid University of Guelph i Kanada, påbörjade jag hösten 2011 ett forskningsprojekt om politik och sexualitet i 1300- och 1400-talens Europa. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet, och det övergripande syftet var att analysera senmedeltidens regentskap med krönikor som källmaterial. En utgångspunkt för vårt projekt var att kungens och drottningens roller sågs som komplementära och att det kungliga äktenskapet stod modell för hur samhället skulle organiseras. Kungaparets samliv var symbolen för att man och kvinna levde i fredlig samexistens där kvinnan kärleksfullt underordnade sig mannen. Varje normavvikelse i kungens äktenskap granskades därför noga, och om han inte ville, kunde eller fick ha sexuellt umgänge med sin hustru var det högst bekymmersamt ur politisk synvinkel. Det blev ett hot mot ordningen i samhället.

Inom ramen för projektet publicerade jag sommaren 2017 boken Olydnadens söner: Sodomi som politiskt vapen i det senmedeltida Europa på förlaget Natur & Kultur. Under 1300- och 1400-talen var sexualitet politiskt sprängstoff, och flera europeiska kungar blev anklagade för sodomi. Så skedde också i Sverige. Vad ville egentligen heliga Birgitta ha sagt när hon påstod att Magnus Eriksson älskade män mer än sin gud, sin hustru och sig själv? Varför utpekade hon kungen som sodomit när hon manade till uppror mot honom? I Olydnadens söner gräver jag djupt bland elaka rykten och ont förtal som cirkulerade vid de senmedeltida hoven. Jag drar fram historier om impotens, otrohet, våldtäkt, incest och kastration och visar hur sexuella handlingar gavs politisk innebörd när ett uppror mot en kung skulle motiveras eller hans avsättning rättfärdigas.

Skrivet om Olydnadens söner:

"Henric Bagerius Olydnadens söner är en fascinerande, akademiskt noggrann men trots det lättsamt skriven bok om hur sexuell ryktesspridning kunde få avgörande betydelse för politisk och ekonomisk makt i forna tider." (Nina Lekander i Expressen)

"Henric Bagerius queerblickande på den senmedeltida monarkin fördjupar vår förståelse av de politiska konflikter och strider som pågick i Europa under 1300- och 1400-talen." (Bo Eriksson i Svenska Dagbladet)

Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år (2013–2015)

Våren 2013 tog jag tillsammans med historikern Louise Berglund initiativ till en antologi om kungliga äktenskap. Projektets syfte var att problematisera och fördjupa vår kunskap om det kungliga äktenskapets roll i samhället under skilda tidsperioder. Med olika exempel ville vi visa hur en del föreställningar om kunglig samlevnad har förändrats under århundradena medan andra lever vidare i nutiden. Resultatet blev antologin Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år som gavs ut av förlaget Natur & Kultur våren 2015. I boken medverkar sju forskare från olika vetenskapliga discipliner: historia, idéhistoria, etnologi och medievetenskap.

Mitt bidrag i antologin diskuterar relationen mellan Gustav III, Sofia Magdalena och Adolf Fredrik Munck, hovstallmästaren som hjälpte till när kungaparet skulle fullborda sitt äktenskap sexuellt sommaren 1775. Det tog inte lång tid förrän det skvallrades om att Munck var Sofia Magdalenas älskare, och när drottningen senare blev gravid tog ryktet ny fart. De intensiva diskussionerna om kungaparets samliv rörde förstås tronföljden; ryktesspridarna ville till varje pris förhindra att det svenska riket i framtiden skulle regeras av någon som saknade arvsrätt till tronen. Men det fanns även en oro för att hovstallmästaren i sin nära relation till kungaparet skulle kunna påverka viktiga politiska beslut. I bidraget uppmärksammar jag liknande triangelformationer med kung, drottning och gunstling vid andra europeiska hov mot 1700-talets slut och att dessa ménages à trois i maktens centrum kunde få ödesdigra konsekvenser.

Moderna historier: Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt (2009–2011)

Under min tid vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, fanns en forskargrupp som arbetade med skönlitteratur som historisk källa. Gruppens arbete resulterade bland annat i antologin Moderna historier: Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt som publicerades strax före jul 2011. Tillsammans med Ulrika Lagerlöf Nilsson var jag redaktör för boken som gavs ut på förlaget Nordic Academic Press. Utöver inledningen har jag skrivit två texter i boken. Mitt ena bidrag tar upp historikerns relation till skönlitteraturen och diskuterar några exempel på modernhistorisk forskning där litterär fiktion utgjort ett viktigt källmaterial. Vissa historiker har behandlat romaner och noveller som kulturella uttryck för tankar och idéer i samtiden, andra har betraktat dem som kommunikativa handlingar med påverkan på sin samtid. I Moderna historier är utgångspunkten att litterär text och historisk kontext växelverkar och att texten på så vis blir dialogisk: 1800- och 1900-talens skönlitteratur speglade samhällsförändringar, men de förändrade samtidigt samhället.

I min andra bidrag vill jag visa hur skönlitteraturen kan lyfta fram komplexiteten i det svenska samhällets modernisering. Texten diskuterar hur borgerliga kvinnor förhöll sig till sin kropp och sina kläder under 1880-talet när den hårt snörda midjan hade blivit en symbol för kvinnors politiska, sociala och ekonomiska ofrihet. Författaren Anne Charlotte Leffler var en av initiativtagarna till Dräktreformföreningen som bildades våren 1886. Hon arbetade ihärdigt för en reformerad kvinnoklädsel och återkom ofta till kvinnors rätt att hävda en individuell frihet – rätten att klä sig, röra sig, tänka och handla som de själva ville. Men som framgår av hennes romaner och noveller var frigörelseprocessen inte enkel. Leffler beskriver hur komplex modets makt var i borgerliga kretsar: svårigheterna att som kvinna leva med snörliv och svårigheterna att vara utan det.

Mandom och mödom: Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island (2003–2009)

I mitt avhandlingsprojekt ville jag visa hur politiska och sexuella maktstrategier samverkade när den isländska makteliten ombildades under senmedeltiden och utvecklade en starkare aristokratisk identitet. Att accentuera vissa sexuella normer blev ett sätt att definiera den egna gruppen, och det sexuella fyllde en viktig funktion när den aristokratiska självbilden konstruerades. Det framgår särskilt av många riddarromaner som skrevs på Island under 1300- och 1400-talen. De skildrar som regel europeiska hovmiljöer med tappra riddare och vackra jungfrur, och handlingen drivs ofta framåt av hjältens sökande efter en hustru som är honom värdig. Inte sällan blir mötet dem emellan en våldsam konfrontation som rymmer allt från våld och förnedring till kärlek och försoning. De isländska riddarromanerna är ett rikt källmaterial för historikern, och de visar hur sexualiteten användes för att skapa distinktioner av olika slag. Den fick markera gränserna mellan det höviska och det gemena, mellan det mänskliga och det monstruösa, mellan det manliga och det kvinnliga. Sexualiteten utnyttjades för att skapa avstånd – särskilt till män som stod utanför aristokratin men också till kvinnor som tillhörde den egna gruppen.

Avhandlingen blev färdig våren 2009 och dess resultat komplicerar vår förståelse av aristokratins formering på Island och nyanserar vissa slutsatser som andra histo­ri­ker har dragit. Det gäller exempelvis disciplineringen av mäns sexualitet som tycks ha varit mer komplex än vad som tidigare har framkommit. Av de isländska riddarromanerna framgår att sexualiteten sågs som ett maktmedel, och romanernas riddare tvekar inte använda sexuellt tvång och våld när de anser att det behövs. Mandom och mödom ger också en mer sammansatt bild av hur jungfrudomen uppfattades av isländska aristokrater. I riddarromanerna beskrivs jung­frun som ren och oförstörd. Hon har en särskild oskuldsfullhet. Men hos jungfrun finns på sam­ma gång något farligt och beräknande. Hon kan agera på ett sätt som skadar männen omkring henne.

Skrivet om Mandom och mödom:

"Denna innehållsrika avhandling visar, bland mycket annat, att ett begrepp som homosocialitet kan vara fruktbart i medeltidsforskningen och att de isländska riddarromanerna faktiskt kan användas i historiska studier av det isländska samhället. Såväl teoretiskt och metodologiskt som empiriskt avkastar alltså avhandlingen substantiella resultat." (Lars-Erik Edlund i Arkiv för nordisk filologi)

"Bagerius's discussion of the complexities of virginity and maidenhood in relation to the formation of manhood in the sagas and its relevance to men in the late medieval Icelandic elite is one of the great strengths of this study. Bagerius's book should reach a wide audience, especially considering the growing interest in the late medieval literature of Iceland." (Bjørn Bandlien i Scandinavian Studies)

Läs Mandom och mödom i sin helhet