Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet (2016-2024)

Det sena 1800-talet var en tid präglad av olika reformrörelser med organisationer och föreningar som intensivt arbetade med att förändra och förbättra människors levnadsvillkor. En av de här rörelserna var dräktreformrörelsen som uppstod bland svenska borgerliga kvinnor vid 1880-talets mitt och som verkade för mer hälsosamma kvinnokläder. Dräktreformrörelsen opponerade sig mot det utländska modet som ansågs ha förslavat många kvinnor. Symbolen för de svenska kvinnornas modeslaveri var korsetten, och det var bland annat mot den som en grupp stockholmskor förklarade krig i februari 1885.

I fokus för det här forskningsprojektet stod Fredrika-Bremer-Förbundets dräktreformförening (1886–1903) och Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen (1902–1916) som båda, om än på olika sätt, ville förändra kvinnodräkten och befria kvinnor från trånga korsetter, tunga turnyrer och långa släp. Genom nya klädesplagg – allt från reformliv och slutna kalsonger till skoluniformer och nationaldräkter – spred föreningarna sina idéer. Boken Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet gavs ut på förlaget Natur & Kultur våren 2019, och arbetet med den gick att följa på bloggen Korsettkriget som drevs i samarbete med Nerikes Allehanda från hösten 2017 till våren 2019. Boken blev senare en museiutställning som mellan åren 2021 och 2025 visades på Kvinnohistoriskt museum i Umeå, Dunkers kulturhus i Helsingborg och Textilmuseet i Borås. Utifrån utställningsbesökarnas funderingar har Henric Bagerius och Klara Lundholm skrivit boken Klok av korsetten: Tankar om utställningen Korsettkriget på Kvinnohistoriskt museum (2023).