Örebro universitetet tillämpar olika modeller för intern resursfördelning inom:
- Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
- Forskning och utbildning på forskarnivå
- Indirekta kostnader
Modellerna beskrivs nedan.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Statens ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå görs utifrån utbildningsvolym genom per capita-belopp för antalet registrerade studenter (omräknade till helårsstudenter; HST) och deras studieprestationer i form av avklarade poäng på kurser (omräknade till helårsprestationer; HPR) inom olika utbildningsområden. Ersättningen differentieras utifrån utbildningsområdena och utgör ett beräkningsunderlag för universitetets avräkning av det så kallade takbeloppet, vilket anger den högsta ersättning som lärosätet kan få i ramanslag under ett år. Takbeloppet och utbildningsutbudets sammansättning sätter ramen för hur många studenter som anslaget räcker till att finansiera. Om universitetet inte når upp till takbeloppet finns möjlighet att spara det outnyttjade anslaget till kommande år, dock max 10 % av anslaget. Det ger universitetet möjligheter att balansera anslag mellan budgetåren och parerar för skillnader i studenternas efterfrågan i utbildningen. I regleringsbrevet för Örebro universitet anges hur högt takbelopp är.
I den interna resursfördelningen av utbildningsanslaget utgår Örebro universitet från den nationella fördelningsmodellen. De nationella ersättningsnivåerna speglar dock inte det faktiska resursbehovet, och justeringar i ersättningsmodellen behöver göras. Per capita-ersättningen per utbildningsområde är därför föremål för en procentuell reduktion (så kallade avlyft) för att möjliggöra justeringar via budgetposter på övergripande universitetsnivå.
Dessa centrala medel används för tillfälliga insatser, till exempel för större utvecklingsinsatser eller för balansering där per capita-ersättningen ger en alltför låg resurstilldelning. Fakulteterna och sedermera institutionerna erhåller då tillskott, utöver ordinarie utbildningsanslag.
Inom fakulteterna justeras resurstilldelningen genom att fakultetsnivån ställer olika resultatkrav på sina respektive institutioner. Det innebär att vissa institutioner tilldelas ett överskottskrav för att kompensera för underskott vid andra institutioner inom fakulteten. På motsvarande sätt görs avvägningar mellan enheterna på en institution och mellan olika kurser och program, inom en enhet.
Forskning och utbildning på forskarnivå
Universitetet får ett anslag för forskning och utbildning på forskarnivå utifrån regleringsbrevet. Den interna resursfördelningsmodellen togs fram 2015 och modellen bygger från början på en fördelning till institutionerna utifrån antal publikationer, externa forskningsmedel, andel grundutbildningsanslag samt en viss del historisk fördelning. Från och med år 2017 görs ingen ny fördelning utan anslagen räknas upp med Pris- och löneuppräkningen (PLO). Vid större anslagstilldelningar görs en separat bedömning över hur anslagen bör fördelas.
Indirekta kostnader
I regleringsbreven för universitet och högskolor står det att de indirekta kostnaderna bör beräknas med utgångspunkt i den modell som har tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsammans med vissa finansiärer (SUHF-modellen). Örebro universitet följer denna modell vilken bygger på principen att alla intäkter och alla kostnader, inklusive de indirekta, fördelas ner i organisationen till kostnadsbärare. Universitetets verksamhet delas därför in i kärnverksamhet och stödverksamhet och kärnverksamheten delas in i avgränsade verksamheter exempelvis utbildningsämnen, forskningsprojekt etc., vilka kallas kostnadsbärare. Utfördelningen av stödet sker genom procentuella påslag på löne- och driftskostnaderna till kärnverksamheten. Olika påläggsprocent tas fram till de två verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. Syftet är att modellen ska leda till rättvisande redovisning och kalkylering samt även medverka till uppföljning av full kostnadstäckning vid högskolornas olika verksamheter.
Resursfördelningsmodellen ska stödja strategi och uppsatta mål för verksamheten. Modellen är flexibel för att kunna anpassas till regeringens nationella modell för anslagstilldelning.
