Studie om unga forskares väg in i expertrollen
Unga forskare som är på väg att etablera sig som experter tas väl omhand av den internationella organisationen IPBES. Det är slutsatsen i en studie av sociologen Karin Gustafsson vid Örebro universitet.
Fakta om IPBES
Målet med IPBES är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning, för att främja bevarande och hållbart brukande av naturen, av växter och djur. Det handlar om att sammanställa kunskap om situationen i världen, framför allt vad gäller hotade arter och livsmiljöer.
Det ingår också att skapa lösningar, att identifiera behov av ny forskning, policyverktyg och strategier, samt att utveckla kapaciteten att hantera frågor som rör biologisk mångfald – inte minst i utvecklingsländer.
Källa: Naturvårdsverket
Vilka hinder och möjligheter stöter unga forskare på när de försöker etablera sig i internationella expertorganisationer? Vilka kunskaper räknas som viktiga? Det är frågor som sociologen Karin Gustafsson studerar i projektet ”Att skolas till expert”, där FN:s klimatpanel är den ena organisationen, IPBES den andra.
IPBES står för ”Plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster” och är en mellanstatlig organisation med 127 länder som medlemmar.
– IPBES liknar i form och syfte FN:s klimatpanel, men organisationen fokuserar på att samla, sammanställa och presentera världens expertis på området biologisk mångfald och ekosystemtjänster, berättar Karin Gustafsson.
Publicerat artikel
IPBES tar bland annat fram rapporter om den biologiska mångfalden i världen. Tanken är att dessa redogörelser ska kunna ligga till grund för politiker och andra makthavare när de fattar beslut.
Karin Gustafsson har nu publicerat projektets första artikel som handlar om hur unga forskare tagits emot av IPBES. Forskarna har ingått i ett särskilt program som skapats för att introducera dem i organisationens arbete.
– Min studie visar att programmet har gett forskarna värdefulla kontakter och kunskaper om hur experter går tillväga när de inom organisationer som IPBES och FN:s klimatpanel sammanställer rapporter om vad vi sammantaget vet om dessa globala miljöproblem. Studien visar också hur forskarna blivit en del av IPBES och att de lärt sig ett sätt att förstå betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
– Detta är viktigt för dem personligen men också för IPBES som organisation. Vad denna nästa generation experter lär sig påverkar även hur organisationen utvecklas och därmed hur kommande rapporter skrivs, säger Karin Gustafsson.
Möte i Medellin
Till saken hör att IPBES har en vid definition på vad som räknas som expertkunskap.
– Organisationen försöker även lyfta in sådant som lokal kunskap och kunskap som finns hos ursprungsbefolkningar. Därför är det viktigt och intressant att se vilka unga forskare och experter som socialiseras till att bli en del av organisationen.
På söndag inleds IPBES årliga plenarmöte, den här gången i Medellin, Colombia. Där ska man utvärdera de senaste årens verksamhet och fatta beslut om hur arbetet ska se ut framöver. Dessutom ska fem rapporter om läget för den biologiska mångfalden i världen presenteras.
Bakgrunden till Karin Gustafssons studie är dagens stora globala miljöproblem – som kräver framför allt vetenskaplig kunskap för att kunna hanteras. För att möta dessa utmaningar på ett effektivt sätt har ett flertal expertorganisationer skapats, däribland FN:s klimatpanel och IPBES.
Världsledande forskning
Som en del av projektet kommer Karin Gustafsson att jobba sammanlagt ett år vid Wageningen University & Research i Nederländerna. Hon är nu mitt uppe i den första halvårsperioden vid det internationellt framstående universitetet.
– Institutionen där jag jobbar i vår är en ledande och den i omfattning största miljösociologiska forskningsmiljön i världen. Det är en mycket inspirerande miljö att vara i, säger hon.