Skolmat, kost och transport på hållbarhetskonferens

– Ekonomin blir inte hållbar om vi inte styr. Politiker måste fatta rätt beslut och vi kan designa hållbara ekonomier men de kommer inte växa fram av sig själva, sa Frans Prenkert, professor i företagsekonomi, som leder Center for Sustainable Business på Örebro universitet.

– Tanken med appen var att se om människor väljer på ett annat sätt om de får information om utsläppen från både produktion och distribution och de kan använda det i jämförelsen mellan olika äpplen till exempel. Även om det inte fungerade som forskning – kanske det kan fungera som företagsidé. Vi får se, sa Frans Prenkert.

Projektet Foodbite, som är en del av universitetets satsning på Mat och hälsa, bygger nu istället en modell av kedjan från matproduktion, förädling, distribution till mataffär och konsumtion för att undersöka vad som går att spåra med särskilt fokus på hållbarhet.

– Väldigt få har kontroll på hela kedjan. Det finns en poäng med det. Men vi vill få en överblick för att se vad som händer om vi ändrar något. Vilka konsekvenser det får, sa Frans Prenkert.

Forskarna utgår från konsumenterna och vad som händer om de ändrar sitt beteende. De jobbar fram olika scenarion som testas i datamodellen.

– Jag tror vi kommer se förändringar i framtiden. Vi måste gå mot småskaliga, avgränsade system som är mindre sårbara.

– Dessutom är vi konsumenter vana vid ett enormt utbud av till exempel färsk frukt och grönsaker. Jag tror vi måste vänja oss vid att äta efter säsong i större utsträckning, sa Frans Prenkert.

Skolköket som klassrum

Inom offentliga måltider jobbar Livsmedelsverket aktivt med dessa frågor - att välja utifrån hållbarhet och miljö. Varje dag serveras tre miljoner offentliga måltider. Drygt två miljoner av dessa är barn och unga som äter mat på förskola och skola. Skolmåltiderna kostar 6 400 kronor per elev och år – det är mer än vad skolbibliotek och skolböcker kostar tillsammans.

– Det är ju helt självklart att vi ska använda våra skolmåltider som ett pedagogiskt verktyg för att lära elever mer om hållbarhet. Allt annat vore slöseri, sa Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det är just detta som Johanna Björklund, forskare vid Örebro universitet, gör.

– Maten är så kraftfull om man vill göra skillnad, säger hon.

Hon berättade om Finnerödja skola som använder skolrestaurangen och köket som klassrum. Tillsammans med lärarna tar hon fram en modell som hon hoppas sprida till andra skolor i Sverige.

– Sverige är unikt med lag om gratis och näringsriktig skolmat. Skolmaten ska vara en integrerad del av undervisningen och undervisningen ska genomsyras av hållbarhetsfrågor, sa Johanna Björklund.

Genom att arbeta med skolmaten blir en fråga som är abstrakt konkret och har gett barn och lärare möjligheter att vara kreativa och ta fram nya koncept som grönsakstoppen eller modighetsdiagrammet. 

Mer kreativitet

Just kreativitet var Örebroprofessor Robert Brummers utgångspunkt på konferensen.

– Vi måste vara mer kreativa i vår forskning för att förstå hur kosten kan påverka vår hälsa.

Han berättade om hur vi både kan förebygga sjukdom med kost men att det också är viktigt att vi äter för att må bra vi idag.

– Maten ger kortsiktigt en liten effekt medan läkemedel ger en kraftfull förändring snabbt. Men ser vi till hela livet ger maten ger större effekt än medicinen som sätts in när vi blir sjuka, sa Robert Brummer, som leder satsningen på Mat och hälsa på Örebro universitet.

Läs mer om satsningen på Mat och hälsa på Örebro universitet