Forskning ledde till billigare renovering, lägre hyreshöjning och bättre boendemiljö

Amir Sattari är lektor inom byggteknik vid Institutionen för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet. Som forskare har han främst ägnat sig åt installations- och energisystem samt inomhusmiljö.

Efter att ha disputerat från KTH tog han jobb som forskare vid Högskolan i Gävle, men bytte ganska snart tjänst till Högskolan i Dalarna då han fick chansen att delta i ett forskningsprojekt kring en varsam renovering i miljonprogramsområdet Tjärna Ängar i Borlänge tillsammans med ett flertal parter, bland annat företaget Tunabyggen. Nyligen avslutades projektet och i samband med det flyttade Amir vidare till Örebro och Örebro universitet.

– I många renoveringsprojekt har man sett att de boende klagar på att termisk komfort och inomhusmiljö har blivit värre, till exempel att lägenheterna upplevs som kalla på grund av nya energieffektiva ventilations- och värmesystem. Mitt uppdrag i projektet var att säkerställa att inomhusmiljön blir bättre, inte sämre.

Dyra renoveringar leder ofta till stora hyreshöjningar

Historiskt har man kunnat se att renoveringar av just miljonprogramsområden har varit problematiska av många anledningar. För det första blir åtgärder som nya ventilationsstammar väldigt dyra, vilket påverkar de boende i form av kraftiga hyreshöjningar. För det andra kräver dessa åtgärder ofta att hela hus evakueras under byggnationen, vilket skapar en flyttkarusell som ställer till problem för både de boende och för hyresbolagen.

Detta ville forskarna hitta en lösning på.

– Vi byggde huset i en simuleringsprogramvara. Sedan simulerade vi scenarion och forskade på olika alternativ. Då kunde vi se vilka åtgärder som gjorde mest nytta, säger Amir Sattari.

De ringade snart in värme- och ventilationssystemet som en av de viktigaste delarna att fokusera på. De flesta miljonprogramshus har bara en ventilationskanal, frånluftskanaler, som suger ut luft ur till exempel badrum och kök (ett så kallat F-system). När man renoverar sätter man ofta in en till ventilationskanal, tilluft, som tillför friskluft till bostäderna (ett så kallat FTX-system). Därefter kan man nyttja en värmeväxlare som använder värmen från frånluften för att värma upp tilluften och på så vis spara in uppvärmningskostnader.

– Det vi gjorde var att inte installera några tilluftskanaler. I stället genomförde vi en rad andra åtgärder för att få ned uppvärmningskostnaderna och förbättra bostadsmiljön. Vi flyttade friskluftsventilerna så att de passerar elementen – så kallade tilluftsradiatorer – för att på så vis värma upp tilluften. De nya radiatorerna fungerar med 35-gradigt vatten i stället för 55-gradigt, vilket påverkar energieffektiviteten på ett väldigt positivt sätt. Vi har även installerat en frånluftsvärmepump i systemet med de befintliga frånluftskanalerna som återvinner frånluftsvärme och på så vis hjälper både värmesystemet och varmvattensystemet, säger Amir Sattari.

Lyckades sänka byggkostnaden och hyreshöjningarna – samt förbättra inomhusmiljön

Resultatet blev lägre kostnader för renoveringen och betydligt mindre energianvändning, vilket innebar lägre hyreshöjningar för de boende, samtidigt som den mindre insatsen gjorde det möjligt att låta hyresgästerna bo kvar i huset under en stor del av renoveringsarbetets gång. Därtill har mätningar och undersökningar efteråt visat att de boende upplever miljön som bättre efter renoveringen.

Nu har projektet "Varsam energieffektiv renovering - Tjärna Ängar" blivit nominerad i Sveriges Allmännyttas tävling Årets bästa renovering.

– Det är stort. Jag är tacksam till Tunabyggen, Energimyndigheten och till mina forskarkollegor. Jag uppskattar att ett bostadsbolag vill satsa på forskning – dessutom i ett område som inte är ett av de ”rika och fina”, det är väldigt bra, säger Amir Sattari och avslutar: 

– Samarbete mellan byggbranschen och akademin är viktigt, det här projektet har visat att det kan fungera i praktiken. Även Tunabyggen är mycket nöjda med projektets resultat. Många vill inte ta sig tid till det, men när man ser resultaten hoppas jag att det blir annorlunda i framtiden. På så vis hoppas jag att det här kan bli ett paradigmskifte.

Text och foto: Jesper Eriksson