Långsiktiga konsekvenser av att ha dömts för ett brott i ungdomen

Kriminellt beteende – våldsamt och icke-våldsamt – i åldern 15 till 24 år medför negativa konsekvenser för samhället i stort. Dels i form av samhällsekonomiska kostnader för t.ex. kriminalvårdssystemet, men också i form av mänskligt lidande för brottsutsatta och deras familjer. Kriminellt beteende är inte bara vanligt, utan det är också en viktig predikator för senare kriminellt beteende. Forskning visar vidare att en mindre grupp individer står för en stor andel av alla brott som begås och att återfallsrisken i brott är relativt stor. Personer som är involverade i kriminell verksamhet utsätter inte bara andra i samhället för risk, utan de riskerar själva att i större utsträckning än andra att utsättas för kriminella handlingar i form av hot, rån och våld. 

Mot bakgrund av hur allvarligt och vanligt det här samhällsproblemet är, så kommer föreliggande forskningsprojekt att fokusera på en viktig och relativt outforskad del av det här problemet, nämligen länken mellan kriminellt beteende i ungdomsåren/tidig vuxen ålder och dess långsiktiga negativa konsekvenser. Med andra ord, hur går det på lång sikt för unga som har begått allvarliga brott? Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att identifiera de långsiktiga negativa konsekvenserna av kriminellt beteende i ungdomsåren/tidig vuxen ålder. 

Forskningsprojektet kommer att använda sig av redan tillgängliga resurser, flera populationsbaserade svenska longitudinella register i kombination med en longitudinell tvillingkohort från det Svenska Tvillingregistret – ’’The Twin study of CHild and Adolescent Development’’ - TCHAD-studien. De populationsbaserade svenska longitudinella register som kommer att inkluderas är följande: nationella brottsregistret, nationella patientregistret, dödsorsaksregistret, multigenerationsregistret, migrationsregistret, medicinska födelseregistret, värnpliktsregistret och den longitudinella integrationsdatabasen för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). TCHAD-studien innehåller alla tvillingar födda i Sverige mellan 1985 till 1986, totalt 1480 tvillingpar.  Information från dessa tvillingar har samlats in vid fyra olika tillfällen från barndom till ung vuxen ålder, både från tvillingarna själva, men också från deras föräldrar. Dessa datakällor innehåller tillsammans detaljerad och rik information om psykosociala/sociodemografiska faktorer, psykiskt ohälsa och kriminellt beteende i vuxen ålder, samt psykisk ohälsa, vilopuls och antisociala personlighetsdrag (t.ex. grandiositet, känslokyla, impulsivitet) i ungdomsåren/tidig vuxen ålder. Etiskt tillstånd har erhållits för att kombinera ovanstående information. Avancerade epidemiologiska metoder, samt kvantitativ genetisk strukturell ekvationsmodellering kommer att användas för att analysera datamaterialet.

Det här forskningsprojektet har de unika egenskaperna att det kombinerar populationsbaserad registerdata med longitudinell kohortdata, vilket gör att vi mer effektivt kommer att kunna besvara forskningsprojektets hypoteser. Vidare så är datamaterialet i forskningsprojektet ett av de största i sitt slag vilket medför en mycket god s.k. statistisk ’power’ i analyserna, vilket innebär att resultaten i mindre utsträckning kommer att påverkas av slumpen. Forskningsprojektet kommer att generera ökad kunskap kring kriminellt beteende i ungdomsåren/tidig vuxen ålder och dess långsiktiga negativa konsekvenser. Detta kommer i sin tur att ge bättre verktyg i syfte att användas för mer effektiva brottsförebyggande insatser.