ICE-projektet (Institutional Settings and Civic Education)

Det svenska skolsystemet byggde länge på tanken om en enhetlig och centralstyrd skola, med lika standard för alla, oavsett var i landet man bodde. I början av 1990-talet förändrades detta, då skolan decentraliserades och kommunerna övertog ansvaret för skolverksamheten. Huvudargumenten för decentralisering var lokal anpassning, valfrihet, specialisering och mångfald, vilket samtidigt medförde att olikheter av olika slag uppkom ? och bejakades.
Kritiker menar dock att man från politikerhåll inte riktigt vill kännas vid bilden av det svenska skolsystemet som diversifierat eller uppsplittrat. Istället fortsätter man att tala om att lika villkor är ett högt prioriterat mål. Detta projekt vill undersöka om man alls kan tala om "likvärdighet" i den svenska skolan, genom att empiriskt undersöka hur olika slags kommunala skolor och olika slags fristående skolor förmår att förmedla "medborgarkompetenser" till eleverna, det vill säga samhällsengagemang, kunskap om demokrati- och samhällsfrågor, politisk självtillit samt demokratiska och toleranta värderingar. Den grundläggande forskningsfrågan undersöks genom tre tematiska delprojekt som fokuserar på (1) tiden (förändringen från 1999 till 2009 med avseende på elevernas medborgarkompetens), (2) djupet (skol- och klassrumsstudier) samt (3) bredden (den svenska skolan i ett internationellt jämförande perspektiv). Med den kombination av ansatser som projektet representerar kan således förändringen i svenska skolor som institutioner och deras betydelse för eventuella grundläggande skillnader i elevers "medborgarkompetens" och politisk-moraliska förhållningssätt analyseras ingående. Det finns en omfattande samhällsvetenskaplig och utbildningsvetenskaplig forskning om ungdomar, politisk socialisation, politiskt deltagande och tillägnandet av demokratiska värderingar genom skolan. Den tidigare forskningen har dock vissa begränsningar. I den utbildningsfilosofiskt orienterade litteraturen betonas ofta att en skolmiljö präglad av mångfald, öppenhet och samtal har stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla demokratiska och toleranta värderingar och förhållningssätt. Det finns emellertid inte särskilt många empiriska studier som är inriktade på elevernas medborgarorienterade kunskaper. Vidare saknas empirisk forskning grundad på institutionella analyser av skolan av det slag som detta projekt avser att utföra, där målet är att jämföra konsekvenser för politisk socialisation beroende på skolform? kommunal respektive fristående skola -- samt variationer inom respektive form, och där konsekvenser för såväl elever som lärare belyses. Empiriskt kommer detta projekt att bygga på helt ny data från en internationell undersökning om skolelevers kunskaper om och attityder till demokrati och samhällsfrågor: International Civic and Citizenship Education Study (ICCS), vilken genomförs av International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Projektet har här, genom redan etablerat samarbete med Skolverket, tillgång till ett unikt datamaterial om skolan som förmedlare av medborgarkompetenser.

Tilldelade medel från Vetenskapsrådet under perioden 2010-2012, 6.3 mkr

Publikationer

Amnå, Erik; Arensmeier, Cecilia; Ekman, Joakim; Englund, Tomas & Carsten Ljunggren (2010): Skolornas institutionella karaktär och elevernas medborgarkompetens: en jämförelse av olika kommunala och fristående skolor över tid och rum. Statsvetenskaplig tidskrift 112, 23-32. 

Amnå, Erik; Ekman, Joakim; Englund, Tomas; Ljunggren, Carsten; Unemar-Öst, Ingrid &Zetterberg, Pär (2010): Skolor som politiska arenor ? medborgarkompetens och kontrovershantering. Analysrapport till 345 Morgondagens medborgare. Stockholm: Skolverket.