Forskningsprojekt

Studier av risk för levercancer, andra komplikationer och död vid kronisk hepatit B, D och C, samt uppföljning avseende incidens och morbiditet enligt WHO:s elimineringsmål till 2030

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående

Kontaktperson

Ann-Sofi Duberg

Forskningsämne

Forskargruppen har under flera år studerat sjukdom och död hos HBV- och HCV-infekterade, bland annat med registerstudier. I de senaste registeruttagen inkluderades hepatit B, D och C patienter diagnostiserade 1990-2015.

Vi planerar nu nya registerstudier av personer med HBV-, HDV- eller HCV-diagnos 1990-2022, dvs ytterligare 7 år. Effektiv HCV-behandling med DAA introducerades 2014, med bredare användning från 2018, och nu har cirka 25 000 patienter behandlats men omkring 30 000 är fortfarande obehandlade, vilka är det och var kan man hitta dem? Långtidseffekt av HCV-behandling på morbiditet och mortalitet är viktigt att studera, även behandlingsupptag i olika grupper, samt inverkan av covid-19 pandemin. Avseende HBV (+/-HDV) infektion så har på senare år tillkommit en stor grupp från Mellanöstern (ffa Syrien) samt grupper från Asien (ex Mongoliet) där dessa infektioner är relativt vanliga, och nya studier av prevalens, behandlingsupptag, sjuklighet och död i grupper av olika härkomst är nödvändiga för ökad kunskap och förbättrat omhändertagande. Vi planerar att följa upp HBV- (+/-HDV) och HCV-relaterad morbiditet och mortalitet, tillgång till behandling och uppföljning efter behandling, på sikt ända fram till 2030 som är måldatum för WHO:s elimineringsplan. En hypotes är att vissa grupper med HBV infektion eller HCV infektion har sämre möjlighet till sjukvård och behandling än andra, därför vill vi följa behandlingsupptag i olika grupper och studera vilka faktorer som minskar chansen till behandling.

Aktuella frågeställningar är exempelvis:

  • Vilka HCV-infekterade får inte DAA-behandling? Får de som går på LARO eller injicerar droger DAA-behandling? Vilka insatser behövs för att behandla personer som annars riskerar att sprida smittan vidare?
  • Hur ser den HBV-infekterade populationen från Mellanöstern ut i jämförelse med andra HBV-infekterade? De som kom för 10-20 år sedan jämfört med de nyanlända? Förekomst av HBV-HDV-coinfektion? Uppföljning och behandling? Morbiditet och mortalitet?
  • Hur har covidpandemin påverkat hepatitdiagnostik och behandling? Finns överrisk för covid-relaterad död vid kronisk hepatit?
  • Hur länge kvarstår förhöjd HCC-risk efter behandling för HBV eller HCV? Hos vilka?
  • Hur utvecklas HCV/HBV incidens, behandling, HCC och död över tid fram till 2030?

Tidplan:
Ansökan om registerutdrag har skickats till Folkhälsomyndigheten, SCB och Socialstyrelsen i december 2022, dessutom ansöker vi om registerutdrag från kvalitetsregistren InfCare Hepatit och registret för cancer i lever och gallvägar (SweLiv). Sannolikt kommer vi att ha tillgång till registeruttag hösten 2023 då vi kan börja med analyser

Forskargrupper

Samarbetspartners

  • Caroline Gahrton, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
  • Charlotte Lybeck, Region Örebro Län, charlotte.lybeck@regionorebrolan.se
  • Habiba Kamal, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
  • Överläkare Soo Aleman, Infektionskliniken/Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.