Hepatit B, D och C

Enligt WHO:s beräkningar för år 2019 så finns i världen omkring 300 miljoner människor med kronisk hepatit B virus (HBV) infektion och c:a 60 miljoner med kronisk hepatit C virus (HCV) infektion. Dessa infektioner orsakar ett stort antal dödsfall på grund av leversvikt eller levercancer (globalt den näst största cancerdödsorsaken hos män). Därför har WHO satt som mål att eliminera hepatit B och C som hot mot folkhälsan till 2030. Eliminering definieras som 90% minskning av incidens och 65% minskning av hepatitrelaterad mortalitet från år 2015 fram till år 2030 (https://apps.who.int/iris/handle/10665/246177).

Sverige är ett lågprevalensland men ändå lever här cirka 25 000 personer med kronisk hepatit B och cirka 30 000 med kronisk hepatit C som är viktiga orsaker till levercancer och levertransplantation i Sverige. Tack vare nya effektiva läkemedel mot hepatit C, så kallade direktverkande antiviraler (DAA) som lanserades 2014 har antalet personer med hepatit C minskat både i världen och i Sverige, men smittspridningen fortsätter ffa i samband med injektion av droger, med cirka 1000 nyupptäckta infektioner årligen i Sverige. För kronisk hepatit B finns behandling som kan hämma viruset och minska risken för leverskada, dessutom finns ett vaccin som numera ges till spädbarn över hela världen. I Sverige ses hepatit B främst hos personer som är födda och smittade som barn i länder där hepatit B är vanligare, främst Asien, Afrika och Mellanöstern. Hepatit D som enbart förekommer tillsammans med hepatit B, är betydligt ovanligare men en viss ökning har setts under senare år, i samband med invandring från länder med högre prevalens. Kronisk hepatit B och D coinfektion ger en mycket allvarlig och svårbehandlad hepatit. Alla infektioner med hepatitvirus är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Inom forskargruppen använder vi nationella register såsom smittskyddsregistret vid Folkhälsomyndigheten och hälsodataregistren (cancer-, dödsorsaks-, patient- och läkemedelsregistret) vid Socialstyrelsen, men även kvalitetsregistren för hepatit och levercancer (InfCare Hepatit och SweLiv) för epidemiologiska studier av kronisk hepatit B (+/-D) och C. Flera av våra studier har fokus på levercancer, och med anledning av nuvarande rekommendation om ultraljudsövervakning var 6:e månad för vissa patientgrupper så är studier av levercancerincidens viktigt. Vi studerar levercancerincidens i hepatit B kohorten vid olika åldrar och utifrån födelseland, och i hepatit C kohorten över tid och i relation till olika behandlingar och riskfaktorer, samt hur länge den förhöjda risken kvarstår efter utläkt infektion. Vi har även studerat andra cancertyper och dödsorsaker vid hepatit B och C samt kvaliteten på rapporteringen av levercancer till cancerregistret.

Inom gruppen görs även andra, icke registerbaserade, hepatit B, D och C studier. Bland annat har vi genomfört en studie av hepatit C prevalens och riskfaktorer för hepatit C smitta hos gravida kvinnor samt deras partners. I en annan studie har patienter som behandlats och läkt ut hepatit C följts upp med mottagningsbesök och provtagning. Som ett led i denna studie togs även prov för ockult hepatit C i samarbete med virologen på Karolinska Institutet. Vi har även ett regionalt samarbete med virologen i Uppsala angående resistensassocierade HCV-varianter och betydelsen för behandlingssvar. Inom gruppen förekommer flera internationella samarbeten med fokus på hepatit B, D och C epidemiologi, bland annat med Polaris Observatory 

I gruppen ingår Ann-Sofi Duberg, Charlotte Lybeck och Åsa Alsiö från Örebro universitet/VO Infektion, USÖ som driver hepatitprojekt i nära samarbete med Soo Aleman vid Karolinska Institutet/Med enhet Infektion, Karolinska universitetssjukhuset. Från Örebro universitet medverkar även Scott Montgomery i flera av projekten.

Samarbeten
MD, PhD Soo Aleman, Karolinska Institutet
MD, PhD Habiba Kamal, Karolinska Institutet
MD, PhD student Caroline Gahrton, Karolinska Institutet