Hälsoeffekter av miljöexponering tidigt i livet

Människor exponeras under sin livstid för en lång rad av olika kemikalier. Just nu innehåller Kemikalieinspektionens ämnesregister ca. 130 000 kemiska ämnen och användningen av kemikalier ökar stadigt i hela världen. Huvuddelen av dessa kemikalier har vi bristfällig eller obefintlig kunskap om och människor exponeras idag troligen för en lång rad okända kemikalier med okända effekter på hälsan. Ett av de problem som berörs är interaktioner. Vad händer när man exponeras för flera ämnen samtidigt? Kan man förutsäga effekter av okända ämnen utifrån välkända? Var går gränsen mellan farliga nivåer och ofarliga?

Trots att de nordiska länderna är ett av de renaste områdena i västvärlden, med ren natur och strikta miljölagar, bär vi alla på hundratals skadliga kemikalier i våra organ och fettvävnader. Många miljögifter är långlivade och många av dem misstänks vara hormonstörande. Exponering för miljögifter är särskilt farlig under fosterutvecklingen och i barndomen för att barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Fostret och det lilla barnet får i sig organiska miljögifter via mamman under en tid då den viktigaste och mest intensive utvecklingen äger rum. Deras hjärnor, immunsystem och hormonsystem är inte färdigutvecklade och de andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin kroppsvikt. Redan dosnivåer som allmänheten kan utsättas för via normalt födointag, misstänks kunna leda till subtila skador och ökad sjukdomsbenägenhet, som blir märkbar först längre fram i livet. Samtidigt som användandet av kemikalier eskalerat har även välfärdssjukdomar blivit allt vanligare. En stor del av nutidens viktigaste kroniska sjukdomar kan inte förklaras med genetiska faktorer och det finns därför god anledning att misstänka att miljöfaktorer spelar stor roll. Detta gäller exempelvis diabetes och olika autoimmuna sjukdomar, men också fetma, benskörhet, låg spermiekvalitet, cancer och nervutvecklingssjukdomar som ADHD och autism. Kunskapen är begränsad dels om vilka miljökemikalier som bidrar till hälsorisker. Det finns därför ett stort behov av ny kunskap om farliga ämnen, speciellt på effekter de har på människors hälsa.

Det är inte enkelt att studera helheten av de kemiska exponeringar som en person upplever under en livstid och vilka effekter dessa exponeringar kan ha på hälsan. Man behöver både studera heltäckande kemikalieprofiler I människor, både kemikalier från miljön samt den metaboliska profil som är kroppens respons på alla miljöfaktorer och undersöka deras korrelation till människors hälsa. Genom att använda kraftfulla analysmetoder kan man identifiera potentiella kopplingar mellan kemikalieexponering och sjukdomar.

I det här projektet ska vi studera kemisk exponering under fosterutvecklingen och i barndomen. Syftet är att identifiera vilka kemikalier och kemikalieblandningarna är ansvariga för de negative hälsoeffekter hos människa. Vi ska analysera heltäckande kemikalieprofiler på mor-barn kohort, bade kemikalier från miljön samt ämnen som produceras av kroppen själv för att karakterisera de mest harmfulla och giftiga kemikalier. Genom denna uppsättning metoder och frågeställningar kommer vi att kunna ta fram ny information om potentiella kopplingar mellan kemikalieexponering och sjukdomar och möjligen utveckla nya verktyg för att hantera kombinerad exponering. Sådana verktyg kan förbättra riskbedömningen och riskhantering, som sedan kan ha betydande påverkan på miljön och människors hälsa men även till att minska kostnader för sjukvård.