Ungas kommunikation med föräldrar, vänner och lärare om globala miljöproblem: emotioner, coping och self-efficacy

Unga är viktiga att involvera i strävan efter ett hållbart samhälle. Studier har visat att känslor av hopplöshet och hjälplöshet inför globala frågor som klimatproblematiken är vanliga. Dessa negativa känslor verkar öka från barndomen till sen tonår/ tidigt vuxenliv. Hur unga hanterar negativa känslor som uppväcks av de globala miljöproblemen och känslor av ambivalens i relation till miljövänligt beteende är därför viktigt att undersöka. Få studier har utförts och de som existerar fokuserar på emotionsreglering på ett individuellt plan. Syftet med detta projekt är att utveckla denna forskning genom att studera ungas coping i relation till de globala miljöproblemen i en social kontext. Utgångspunkten är nya teorier som fokuserar på positiva emotioners och den sociala interaktionens betydelse för emotionsreglering. Den huvudsakliga frågan är hur unga i sen tonår kommunicerar med föräldrar, vänner, och lärare kring känslor om de globala miljöproblemen och hur detta hänger samman med coping på en individuell nivå, self-efficacy och miljövänligt beteende. Enkätdata av både tvärsnittsart och longitudinell art har använts. Därtill har en intervjustudie med gymnasielärare om bl.a. deras meta-emotioner i relation till klimatundervisning utförts.