The Disembedded Laboratory - Torsten Husén and the Internationalisation of Educational Research for Policy

The Swedish Research Council has decided in 2019 to fund a four-year project with Christian Lundahl, Joakim Landahl, Sotiria Grek, Martin Lawn and Germund Larsson called the Disembedded Laboratory.

Purpose and aims
The proposed project will examine the accelerated growth of educational research in post-war Europe and the US, through an in-depth study of its articulation, dissemination and consolidation as an international phenomenon. Torsten Husén (1916-2009), the leading Swedish educational figure, whose international career spans the mid/ late 20thcentury, will be the key lens for the analysis. In particular, Husén’s archive, stored in the Swedish National Archive and thus far under-researched and unknown, is a treasure trove for the study of the construction of the European education research arena. It consists of 38 metres of files, and holds all of Husén’s correspondence, from his key roles in the IEA and the IIEP-UNESCO, as well as his extensive scientific networking across the globe.
However, why focus on Husén? What can the study of a single actor illuminate about the rise of a whole scientific field with its machinations, collaborations, ruptures and linkages over the long decades of the European post-war reconstruction? The project follows a sociology of science theoretical frame in order to examine the Husén archive as a container of a ‘disembedded laboratory’. The disembedded laboratory consists of volatile transnational networks that contribute to the development of social science research beyond fixed time and space dimensions, that extends science beyond individual ideas, researchers, environments, institutions and universities. These are practices that create, mobilise, sustain and challenge relations between actors in innovations, knowledge creation and various social activities (Latour 1987).In other words, the archive represents the socio-material manifestation not only of the intellectual trajectory of a key education actor (as widely evidenced for far by, amongst others, Agar and Smith 1998; Latour 2005; Bijker et al 1987) but of a whole scientific field (Bourdieu 1993).

The historical context here is a crucial backdrop to our study. We will be examining the decades that saw the slow yet methodical construction of education comparative data for policy-making, the rise of cross border and international comparisons and the role of a modern, comprehensive education in these processes. Through a detailed analysis of the interactions of a range of actors, materials and institutions, we are going to explore the socio-cognitive processes that saw education as the sole pathway towards the governing of ’a better society’. Such imaginaries of education have been in existence for centuries, nevertheless the notion that education science can and should be informing the making of education policy was a novel idea in the 20thcentury.

Similarly innovative was the concept of cross-border research. Although ideas had always travelled, post-war Europe education science – with Husén at its helm – becomes systematic, organised and institutionalised; it is materialised through the controversies and consensus of expert networks; and it becomes legitimised in institutions, through the successful set-up of education research organisations like the IEA, which still dominate the education research arena. Thus, we argue that our investigation is not simply about studying what kind of knowledge for policy; the proposed project will study the rise of the international education epistemic community through a focus on the ideational, value-based, moral, political and cognitive processes that brought previously dispersed scientists into an organised, cosmopolitan, and – crucially – legitimate disembedded scientific laboratory that wrote the first pages of the global education research for policy post-war. The Husén archive and its rich documentation of this important historical period offers therefore a one-in-a-lifetime opportunity to document this history and bring it to life.

Research Questions
The project’s overarching aim is to understand the rise of the post-war world of education research, as a ‘disembedded laboratory’, through an in-depth examination of the spaces, places, actors, objects and norms, and its legacy. In order to operationalise this, we ask the following questions:

1. How did Husén and his peers, as representatives of a new emerging field of science, come together in forming networks and creating common work spaces? Who were the key actors that worked with Husén and what kind of characteristics and qualities did their networking entail?

2. When Husén and his transnational networks developed into international organizations, how were they established and sustained? What was the role of key actors in constructing them? How did they organise their work and plan their activity? What funds, kind of work and ideas held these organisations together?

3. What kind of knowledge for policy was intended to be produced in these networks? Under which conditions was this knowledge produced and disseminated? Which procedures gave it validity and legitimacy? What kind of knowledge production was prioritised and why?

Pertinent to all these questions are issues of gender, since spaces, places, actors and networks also are arenas for hierarchies, inclusion and exclusion. Even if the project is focusing on a male actor, we will strive to bring more hidden, or peripheral knowledge workers to the fore (Lundahl & Primus 2018).

Vetenskapsrådet har 2019 beslutat att finansiera ett fyraårigt projekt med Christian Lundahl, Joakim Landahl, Sotiria Grek, Matin Lawn och Germund Larsson kallat det Globala laboratoriet. Projektet handlar om framväxten av kunskaper för internationella jämförelser. Vi studerar de arbetsmetoder, personer, nätverk, platser och organisationer som utvecklades efter andra världskriget för att på global nivå forma den moderna skolan. Med tillgång till ett världsunikt arkiv vad gäller detaljrikedomen kring internationella forskningssamarbeten, kommer vi teoretiskt och empiriskt att bidra med en förståelse om villkor för internationell och jämförande pedagogik. Projektet använder den svenska pedagogikforskaren Torsten Huséns (1916-2009) arkiv för att få inblick i vad vi kallar det ”Globala laboratoriet”. Vi vill därmed studera komplexiteten i transnationella forskningssamarbeten, vilket kan illustreras med följande exempel hämtat från en broschyr om 1970-talets internationella kunskapsmätningar:

”Plåtarna som användes för att trycka svarskorten var tillverkade i Köpenhamn, men själva tryckningen ägde rum i Stockholm. Korten skickades sedan till London för att där stämplas med ett identifikationsnummer. […] Efter att testet genomförts skickades svarskorten in till varje nationellt center som sedan skickade dem vidare till Iowa, USA för inskanning och datalagring på band. Dessa band skickades sedan till IEAs Databearbetningsenhet i New York som markerade, sorterade och organiserade all data […] Resultaten skickades sedan till Stockholm för vidare multivariata analyser som delades med olika expertkommittéer för slutlig tolkning.” (IEA 1971, vår övers.)  

Vad krävs för att den här typen av arbete ska vara möjligt? Projektets frågeställningar handlar om hur kunskap produceras och bearbetas över nationsgränser genom bildandet av nätverk och samarbetet mellan forskare och formella organisationer som IEA, Unesco och OECD. Vilka spänningar uppstår och vilka problem behöver lösas i den här typen av globalt forskningsarbete? Till vår hjälp för att förstå och vidare teoretisera kring de komplexa arrangemang som omgärdar internationell pedagogisk kunskapsproduktion – dess aktörer, nätverk, texter, verktyg och syften – använder vi kunskapssociologiska, kunskapshistoriska och transnationella perspektiv. 

Projektet utgår ifrån det material som finns i Torsten Huséns arkiv och till det länkande arkiv som finns i IEA-arkivet vid Stanford University och Unescos arkiv i Paris. Även Torsten Huséns bibliotek vid Linnéuniversitet samt hans egna texter kommer att användas. Husénarkivet i sig själv är ett extraordinärt arkiv och innehåller vad som förefaller vara nästan alla dokument, brev och kort som passerat Husén skrivbord både på universitetet och hemma. Dessa vardagliga och akademiska anteckningar ger vittnesmål om 50 års arbete med europeisk och global utbildningsforskning via en av dess nyckelaktörer. 

För att rama in projektet fokuserar vi särskilt på arbetet med att ta fram standards och tester att beskriva och jämföra nationella utbildningssystem. Det gör vi genom att titta närmare på fyra fall:

1. Etablerandet av internationella nätverk (ca 1945-1961). Delstudien undersöker hur Husén blev en del av ett internationella forskningsnätverk och hur han gick från att vara en relativt anonym forskare till en välkänd internationell forskare.

2. Internationella tester – IEA (ca. 1958-1978). IEA var en pionjärorganisation för internationella storskaliga kunskapsmätningar och Husén var dess ordförande under de formativa åren 1962-1978. Delstudien undersöker forskarna bakom IEA, deras sätt att samarbeta för att förstå processen där dessa experter på sina respektive områden gemensamt strävade efter att uppnå en ny typ av kompetens inom ett område som inte existerat förut.

3. International utbildningsplanering – IIEP (1970-1980). 1964 bildas The International institute for educational planning som en del av Unesco. Husén var dess ordförande 1970-1980. IIEP stod för både forskning och utbildning och delstudien ger en viktig beskrivning av spridningsmönster för internationell kunskapsbildning. 

4. Internationell publicering av encyklopediska kunskaper om utbildning. Delstudien handlar om villkor och samarbete i gemensamma internationella skrivprocesser. Utgångspunkten är det 10-åriga arbete Husén genomförde som huvudredaktör för The International Encyclopaedia of Education (1979-1996).

Med dessa fyra delstudier bidrar projektet med en unik inblick i betydelsen av inflytelserika aktörer, deras metoder, texter och procedurer i formerandet av efterkrigstidens utbildningsvetenskapliga forskning i dess transnationella utbredning.