Vi behöver en ny syn på äldres lärande
Hany Hachem.
Äldre som väljer att studera sent i livet är varken naiva eller okritiska och de tar aktiva beslut om sitt lärande. Den slutsatsen drar forskaren Hany Hachem i sin avhandling.
– Därför är det hög tid att omformulera de rådande filosofiska diskussionerna om äldres lärande, säger han.
Hany Hachem har disputerat i pedagogik inom forskarskolan Newbreed som också är en del av den strategiska satsningen Successful ageing vid Örebro universitet.
Till doktorsavhandlingen: Educating older adults: Theoretical and empirical examinations of the learning philosophies in older age
Hany Hachem har bland annat intervjuat deltagare vid Senioruniversitetet i Libanon om varför de har valt att studera på äldre dagar och vad det ger dem.
– De fattar aktivt beslut om att delta i universitetskurser. De är otroligt kritiska och medvetna om den politiska situationen i landet och de tar ansvar för sina handlingar. Allt detta visar att de rådande lärandefilosofierna inte längre är användbara, säger Hany Hachem som under våren har disputerat i pedagogik vid Örebro universitet.
Bakom äldres motiv till att studera finns allt från att barnen har flyttat utomlands till avsaknad av ett sammanhang när man har gått i pension och skilsmässa.
– Det var händelser som har fått dem att reflektera. Det finns saker som de saknar i livet och då väljer de att studera.
Kurser i humaniora ger egenmakt
För närvarande finns det två huvudspår – den humanistiska och den kritiska – som dominerar diskussionerna om åldrandet och lärande. Men många av de påståendena är inte relevanta när det kommer till äldre och det samhälle vi lever i.
– Äldre som läser kurser vid senioruniversiteten är inte särskilt naiva eller ideologiskt förvirrade som den kritiska lärandefilosofin vill få oss att tro, säger Hany Hachem.
Inom både den humanistiska och den kritiska lärandefilosofin menar man att kurser i humaniora inte skulle ge ökad egenmakt. Men resultaten från Hany Hachems avhandling visar motsatsen och baseras på data som omfattar drygt 7 000 äldre från 10 europeiska länder.
– Dessutom är egenmakten som kurser i humaniora ger större bland kvinnor och lågutbildade. Egenmakten upplevdes också som större ju äldre deltagare var, säger han och fortsätter:
– Insikten om att de skulle delta i kurser stärkte deras självförtroende. De upplevde att de var mer sociala och chansen att engagera sig i olika frivilligorganisationer ökade.
Nutida syn på äldres lärande
Avhandlingens resultat om motiven till äldres lärande, naivitet när det kommer till utbildning och de positiva effekterna som kurser inom humaniora ger, använder Hany Hachems för att formulera en ny ram för förståelse av äldres lärande.
Varför är det viktigt att omformulera vår syn på äldres lärande?
– Om jag vill göra ett ordentligt jobb när jag undervisar äldre måste jag luta mig mot lärandefilosofierna. Därför behöver vi en mer modern syn som matchar den heterogena gruppen i dagens samhälle och vi behöver lita på äldres handlingskraft och autonomi, säger Hany Hachem.
Text och foto: Jasenka Dobric