Ett gott åldrande kan betyda olika saker

I förra veckan föreläste hon för doktoranderna inom Successful ageing och Newbreed, inbjuden av forskarskolans studierektor Eleonor Kristoffersson.

– I Sverige och andra högindustrialiserade länder är åldrandet något som inte ska synas. Rynkorna måste döljas och vi ska vara självständiga och aktiva så länge som möjligt. Allt det här är föreställningar om det goda åldrandet som hänger ihop med de sociokulturella sammanhang vi befinner oss i, förklarar Sandra Torres.

Rynkor något positivt

I andra delar av världen finns en annan syn på vad ett gott åldrande innebär.

– I en del kulturer ger det hög status att åldras och då vill du visa att du är gammal. Då kan det vara positivt att rynkorna syns.

Sandra Torres är sociolog med inriktning på socialgerontologi – läran om de psykologiska, sociala och sociologiska aspekterna av åldrandet. Hon har internationella uppdrag (se faktaruta) och är en av två professorer som leder forskargruppen Välfärd och livslopp vid Uppsala universitet. Gruppen har flera forskningsprofiler varav social gerontologi är en.

Sandra Torres har sysslat med äldreforskning i många år och är en auktoritet på området. På 90-talet gjorde hon sig ett namn genom att skapa en av de första vetenskapliga modellerna för att studera kopplingen mellan kulturella värderingar och föreställningar om det goda åldrandet.

– De här föreställningarna speglar sig sedan i politiken för hur man ska hantera den äldre delen av befolkningen.

Annan syn på äldre

Liksom Karen West – professor i Bristol och gästforskare vid Örebro universitet – anser Sandra Torres att synen på äldre har förändrats. Tidigare var den rådande föreställningen att gamla personer kunde behöva hjälp och omvårdnad. Numera förväntas äldre människor hålla sig friska och klara sig själva i så hög utsträckning som möjligt.

– Det nuvarande synsättet kan till exempel få till följd att en person med en massa krämpor och utan socialt nätverk blir fånge i sin egen lägenhet. Äldrepolitiken är inte till för dem som inte åldras väl, säger Sandra Torres.

Hon kallar begreppet successful ageing för ”ett påhitt för privilegierade människor i den högindustrialiserade delen av västvärlden ”.

– Det så kallade goda åldrandet kanske inte är för alla. En person från arbetarklassen som slitit hårt under sitt yrkesliv kan ju vara helt slut när hon eller han går i pension.

Vilken är den viktigaste frågan för samhället när det gäller utmaningen med en åldrande befolkning?

– Forskare, politiker och praktiker – exempelvis vård- och omsorgspersonal – måste inse att det finns många olika sätt att åldras på. Kulturell bakgrund, utbildningsnivå, om du är frisk eller sjuk – allt detta är exempel på faktorer som ger den här mångfalden i åldrandet. Men äldreforskningen tenderar att inte erkänna det i sina modeller. I stället tänker man sig bara en viss typ av gammal person och glömmer bort alla andra.

Praktiska råd för akademiker

Totalt höll Sandra Torres fyra föreläsningar för doktoranderna inom Successful ageing och Newbreed under två dagar i förra veckan. En av föreläsningarna handlade om hennes äldreforskning, de tre andra om vilka typer av kunskaper och färdigheter en doktorand behöver. Där tog hon upp sådant som hur man bygger nätverk, hur vetenskapliga tidskrifter fungerar, deltagande och presentationer på internationella konferenser med mera.

Kort sagt, praktiska råd för den som är på väg in i den akademiska världen.

– Det handlar om olika typer av färdigheter som forskarutbildningar sällan lär ut men som den akademiska karriären hänger på, kommenterar Sandra Torres.

Text: Mattias Frödén