Äldre mäns hälsa kopplat till musik - unik forskning bryter ny mark

Vilken betydelse har musiken för äldre mäns hälsa? Hur kan vården nå ut till äldre män som mår dåligt psykiskt? Det är några av frågorna som Katarina Lindblad ställer i sin studie där hon djupintervjuat 13 män i åldrarna 66-76 år om deras förhållande till musik.

– Det är aldrig någon som undersökt den här kopplingen tidigare. Det jag gör handlar därför om grundforskning. Jag kommer inte att skapa en revolution och föreslå en massa åtgärder. Däremot kan jag skapa en slags förståelsegrund som man kan jobba vidare med, säger Katarina Lindblad.

Stort mörkertal

Bakgrunden till hennes forskning är sjukvårdens svårigheter med att erbjuda hjälp till män som mår dåligt psykiskt. Det i sin tur kan bero på att män i betydligt lägre grad än kvinnor söker hjälp för sina problem. Mörkertalet för männens psykiska ohälsa är med andra ord stort.

­­– Maskulinitetsnormen säger att män inte ska vara svaga och visa känslor. I stället bär männen känslorna inom sig, vilket bland annat resulterar i att de i betydligt högre grad än kvinnor tar livet av sig. Och av dem som begår självmord är äldre män den enskilt största gruppen, säger Katarina Lindblad.

Till saken hör att äldreforskning ofta saknar ett genusperspektiv, trots att skillnaderna mellan könen är stora.

– Det finns mycket forskning om äldre, men den är väldigt genusomedveten. Min forskning handlar därför om maskulinitet eftersom vi behöver förstå de äldre männens problem utifrån deras perspektiv. Vården måste hitta tryggare former och ett sätt att välkomna äldre män så att de får adekvat vård.

Bra för hälsan

Kopplingen till musiken då? Ja, musikpsykologisk forskning visar att de som håller på med musik – oavsett om de spelar själva eller bara lyssnar – får positiva känslor.

– Det i sin tur är bra för hälsan, för vi vet att depression är en riskfaktor för andra sjukdomar som till exempel cancer och hjärtproblem. Men fokus i den här studien är inte fysisk hälsa, utan psykologiskt välbefinnande, understryker Katarina Lindblad.

Det är här de 13 männen kommer in i bilden. De har alla ett passionerat förhållande till musik - många av dem spelar i band eller i orkestrar medan andra har enorma skiv- och låtsamlingar. Men männen har ytterligare några saker gemensamt – de mår bra och kan visa känslor.

– Det är min forskningsgrund, att titta på män som mår bra. Genom att se vad som fungerar kanske vi också kan se vad som inte fungerar, säger Katarina Lindblad.

Männen är uppvuxna på 40- och 50-talet, i en tid då mansidealet i hög grad handlade om att vara stark och hålla inne med det man kände. Många av de intervjuade hade också väldigt traditionella, stränga pappor. Ändå har de här männen inga som helst problem med att visa hur berörda de kan bli av musiken.

Glädjetårar när de berättat

­– Flera har gråtit glädjetårar när de berättat om en särskild fin musikupplevelse. Kanske kan de här männen fungera som förebilder och visa att det finns något annat än machoidealet? funderar Katarina Lindblad.

Intervjuerna med de 13 männen är en delstudie där hon nu kommit till analysstadiet. Hur hon ska gå vidare med sitt arbete är inte klart.

– Kanske kommer jag att gräva mer i det material jag har eller samla 13 nya män – eller så gör jag något helt annat.