Vad är inflammation och hur uppkommer den?
Inflammation kan uppstå av många olika orsaker som till exempel klämskador, kyla eller kemiska ämnen. Den kan uppstå vid inandning av partiklar, till exempel i industrier som gjuterier eller vid trafikerade vägar eller stora eldsvådor. Men den kan också uppstå vid trauma, som en stroke eller ett kirurgiskt ingrepp, då den skadade vävnaden utsöndrar ämnen som orsakar inflammation.
Även kroppen bildar ämnen som kan starta inflammation. Ett exempel är urinsyrakristaller som orsakar gikt. Dessutom kan näringsämnen som vi får i oss via maten, som fria fettsyror, kolhydrater och kolesterolkristaller orsaka inflammation om de finns i för stor mängd.
Inflammation är ett tillstånd som uppstår när kroppen försvarar sig mot något som upplevs som främmande – till exempel bakterier eller virus. Kroppens immunförsvar startar då en rad komplexa biologiska reaktioner för att eliminera inkräktarna och läka. Om du får en sticka eller tagg i fingret ser du ibland tecknen på en lokal inflammation: rodnad, svullnad, smärta och lokal värmeökning.
Dessa fyra kardinaltecken för inflammation skrev Cornelius Celsus (25 f.Kr. – 50 e.Kr.) ner redan på romartiden. Det är ett ökat blodflöde, som orsakar rodnad och värme och den ökade vätskemängden ger upphov till svullnad och smärta.
Vi kan faktiskt läsa i nästan 5000 år gamla papyrusrullar från Egypten om rodnad och värmeökning vid sjukdom. På 400-talet f.Kr. beskrev "läkekonstens fader" Hippokrates inflammation som en läkande process vid skada och myntade begrepp som ödem och sepsis.
En sticka i fingret ger en lokal inflammation men ibland blir inflammationen systemisk och påverkar hela kroppen och ger symptom som feber och trötthet. Det är inte enbart mikroorganismer som bakterier, virus och parasiter som startar kroppens immunförsvar. Inflammation kan uppstå av en rad andra orsaker, som klämskador, kyla eller av kemiska ämnen.
Inflammation kan också ta sig olika skepnader. Den kan vara akut och kraftfull, som vid olika infektioner som sepsis, meningit eller ”cytokinstormen” vid covid-19. Immunförsvaret kan också vara oförmöget att agera, vilket kallas för immunoparalys. Detta kan uppträda efter en akut inflammation eller vid ett kirurgiskt ingrepp och leder till att kroppen inte klarar av att slåss mot en pågående eller ny infektion. Om du exponeras för partiklar, inte är fysiskt aktiv eller äter ohälsosamt kan en låggradig inflammation uppstå, som kan bli kronisk och leda till sjukdom.
Inflammation i sig behöver inte vara av ondo. Vår kropp utsätts varje dag för olika hot och immunförsvaret är ständigt närvarande och aktiveras vid fara. På så sätt elimineras dessa hot utan att vi ens märker det. Likaså, om inflammationen förmår att läka ut, så leder den inte till sjukdom.
Vad är en folksjukdom?
En folksjukdom är en sjukdom som drabbar en stor del av befolkningen under en viss tidsperiod. I Sverige har folksjukdomarna ändrat karaktär under de senaste århundradena. Från att ha utgjorts av svåra infektioner, såsom tuberkulos under 1800-talet och 1900-talets början, är idag de vanligaste folksjukdomarna i Sverige hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer samt vissa psykiska sjukdomar. I andra delar av världen, framför allt i många låginkomstländer utgör smittsamma sjukdomar än idag en del av folksjukdomarna.
Folksjukdomar har ofta gemensamma riskfaktorer och många av dem kan förebyggas till exempel genom hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt genom att undvika tobaksrökning och minska skadligt bruk av alkohol.
Du kan läsa mer om folksjukdomar på Folkhälsomyndighetens hemsida: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/
Hur hör inflammation och folksjukdomar ihop?
Idag pågår, världen över, forskning för att försöka förstå inflammationens bakomliggande mekanismer i detalj. Så, varför är det viktigt? Jo, efterhand som insikten om att inflammation kan orsakas av annat än bakterier och virus, har också kunskapen växt om att inflammation är en underliggande orsak till uppkomsten av våra folksjukdomar, som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, men också vid depression och andra psykiska sjukdomar. För att kunna behandla dessa sjukdomar krävs kunskap om inflammatoriska mekanismer.
Inflammationens roll vid typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.
Under de senaste decennierna har forskarna funnit att fetma är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes, vilket i sin tur är en underliggande orsak till hjärt- och kärlsjukdom. Vid fetma ser man ofta en låggradig inflammation i fettvävnaden.
Så, hur kan fetma ge upphov till inflammation? Det är inte klarlagt exakt vad som händer i kroppens immunförsvar hos individer med fetma, men en teori är att fettmolekylerna uppfattas som ”främmande” och därmed startar den inflammatoriska processen. Detta påverkar cellers förmåga att tillgodogöra sig matens energi (socker). Inflammationen stör alltså regleringen av blodsockernivåerna, ett tillstånd som kallas nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens).
Inflammationens roll vid depression och andra psykiska sjukdomar
Forskningen inom detta område är ny och det är ännu svårt att avgöra vad som är orsak och verkan – leder inflammation till depression eller tvärtom. Mycket tyder på det förstnämnda. Forskarna har funnit inflammatoriska markörer i ryggmärgsvätskan hos individer med depression eller som försökt begå självmord och nivåerna av dessa inflammatoriska ämnen är kopplad till svårighetsgraden av sjukdomen.