"Vi har byggt in ett beroende som är svårt att ställa om från"
– Det är aldrig någon som föreslår att vi ska stänga av kylskåpet när vi pratar om hållbar matkonsumtion. Detta trots att vi är mitt i en energikris.
Örebroforskaren Matilda Marshall vill ifrågasätta det självklara genom att blicka bakåt.
Läs mer om Matilda Marshalls forskning:
Pantry Memories - Storing Food and Feelings in Swedish Homes
– Få har idag tillgång till förvaring som inte kräver el. Några få har ventilerade skafferier eller en jordkällare, men då som ett komplement. Det gör oss sårbara i händelse av kris. Vi har byggt in ett beroende som är svårt att ställa om från.
Matilda Marshall, som är forskare i måltidskunskap vid Örebro universitet, har undersökt hur vi förvarar vår mat – från 1920-talet fram till idag.
– Kylskåpet, frysen och skafferiet eller köksskåpen är en helig treenighet. Här förvaras största delen av maten, säger Matilda Marshall.
Stängde av kylskåpet på vintern
Många hushåll, speciellt på landsbygden, har mer än en frys och ibland också ett extra kylskåp.
– Många drömmer om att kunna ha ett ventilerat skafferi eller en jordkällare – inte minst är det känslor som nostalgi som ligger bakom – men också miljö och klimat.
När kylskåpet kom på 1920-talet sågs det som ett komplement till skafferiet, som kunde hålla maten färsk och säker under de varma månaderna. Långt ifrån alla kunde skaffa kylskåp – det var dyrt och elen var inte utbyggd.
– Och människor som hade kylskåp stängde ofta av dem på vintern. Då behövdes de inte eftersom skafferierna var kalla när det var kallt utomhus.
Bygga ljusa kök
Frysen gjorde entré på 1940-talet och underlättade för människor som slapp konservera maten. Under 1950- och 60-talen blev vitvarorna billigare och standard i nyproducerade hem.
– Det hade flera fördelar. Tidigare behövde man ha köket mot norr eller öster för att få ett kallt, ventilerat skafferi. Nu kunde de bygga hus med köket mot söder och skapa ett ljust rum.
– Ekonomisk tillväxt och miljonprogrammet, satsningen på bostäder på 1960- och 70-talen, gjorde att svenska hushåll i snabbare takt än i många andra länder fick tillgång till kylskåp och frys.
Vanligare och större
Kylskåpen har inte bara blivit vanligare utan större. På 1950-talet ansågs 65 liter vara tillräckligt för ett hem med upp till fem personer. Idag rekommenderas upp till 200 liter för samma familj tillsammans med plats för 30–125 liter fryst mat per person. Det avspeglas även i vad vi äter, förr var färskvaror en lyx och konserverad mat normen, idag är det nästan tvärtom.
– Det är värt att fundera på om det finns förändringar vi kan göra. Vi vet till exempel att vitvaror drar mycket el i hemmet.
– Det finns en önskan hos många människor att ta vara på kylan och hitta energisnålare metoder för att förvara mat under vintern. Men vi har byggt in ett beroende av kyl och frys som är svårt för enskilda individer att bryta. Om målet är att göra måltidskulturen mer hållbar så behöver vi även ta hänsyn till matförvaringens roll för hur vi äter.
Text och foto: Linda Harradine