Motion skyddar mot åldersinflammation hos äldre
Andreas Nilsson och Fawzi Kadi.
Daglig motion minskar inflammationen i kroppen. Men bara att resa sig upp från stolen och ta en stillsam promenad kan också vara bra. Det visar en studie av Örebroforskarna Fawzi Kadi och Andreas Nilsson.
Inflammationsmarkörerna som mättes:
Fibrinogen. Ett protein som är viktigt för blodets förmåga att levra sig. Fibrinogen är normalt starkt kopplad till utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Den här markören påverkades av både den raska gångturen och en promenad i vanlig gångtakt.
CRP – C reaktivt protein. CRP är ett protein i blodet som kan användas för att undersöka om du har en inflammation i kroppen. CRP-prov är vanliga inom vården, de tas ofta genom ett stick i fingret. Studien visade att CRP-värdet bara påverkades av den raska promenaden.
Adiponektin. Ett protein som till skillnad från de två andra markörerna är antiinflammatoriskt. Låga nivåer av proteinet verkar öka risken för metabolt syndrom. Adiponektinet påverkades inte av den fysiska aktiviteten som deltagarna i studien fick utföra.
– Att röra på sig, även om du inte svettas eller blir andfådd, kan sänka graden av inflammation, säger forskarduon.
Fawzi Kadi och Andreas Nilsson har tillsammans med doktoranden Oscar Bergens undersökt hur fysisk aktivitet påverkar inflammationsnivåerna hos äldre personer. Deras studie har publicerats i tidskriften Medicine & Science in Sports & Exercise.
Studerade äldre
Kronisk låggradig inflammation i blodomloppet förekommer oftast hos äldre personer. Tidigare forskning har visat att denna åldersinflammation kan bidra till att muskelmassan minskar hos äldre.
Åldersinflammation föregår eller samspelar även med metabolt syndrom. Det senare innebär ett tillstånd med förhöjda värden av blodsocker, blodfetter och blodtryck som tillsammans med stort midjeomfång ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Örebroforskarna studerade en grupp äldre personer genom att mäta hur mycket de rörde på sig respektive satt stilla under en genomsnittlig dag. Därefter undersökte de vad som hände med inflammationsnivåerna om 30 minuter av stillasittande ersattes med lika lång tid där deltagarna var fysiskt aktiva med olika intensitet.
– En halvtimme fysisk aktivitet, såsom promenad i raskt tempo, är den gräns man utgår från i rekommendationerna om hur mycket vi bör röra på oss, förklarar Fawzi Kadi.
Vanlig gångtakt
Örebroforskarna ville bland annat veta om fysisk aktivitet minskade graden av inflammation även hos dem med metabolt syndrom. Det visade sig att den raska promenaden hade den effekten. Hos båda grupperna – de som hade respektive inte hade syndromet – sänktes graden av inflammation.
– Ur folkhälsosynpunkt är det viktigt att veta att det lönar sig att röra på sig även för dem som har metabolt syndrom. Genom att göra det löper de mindre risk att utveckla sjukdomar, säger Fawzi Kadi.
Studien visar även att något så enkelt som att gå i vanlig gångtakt i 30 minuter kunde kopplas till lägre nivåer av enstaka inflammationsmarkörer.
– Resultaten öppnar upp för att även lågintensiv fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt. Samtidigt behövs dagliga aktiviteter i lite raskare tempo för att få störst effekter på grad av inflammation, konstaterar Andreas Nilsson.
Kostens betydelse
Det är tre så kallade inflammationsmarkörer som han och Fawzi Kadi mätt. Två av dem är proinflammatoriska, det vill säga att de orsakar inflammation. Den tredje markören, adiponektin, har däremot en dämpande inverkan på inflammation. Här kunde Örebroforskarna konstatera att den fysiska aktiviteten inte hade någon som helst effekt, halterna av proteinet var oförändrade.
Nästa steg blir därför att undersöka om adiponektin, som produceras i fettväv, påverkas av det vi äter.
– Jättespännande, säger Fawzi Kadi och Andreas Nilsson. Vi har satt igång flera undersökningar där vi tittar på kostens betydelse för den här antiinflammatoriska markören.