Långt samarbete mellan Örebro och Stanford om små barns smärta
Mats Eriksson räcker över diplomet till Kanwaljeet Anand.
– För mig började det med en flicka som hette Emma och en hjärtoperation, berättar Stanfordprofessorn Kanwaljeet Anand. Han har utnämnts till hedersdoktor vid Örebro universitet – efter 20 års samarbete med professor Mats Eriksson om för tidigt födda barn och deras behov av smärtlindring.
Det var 1985. Kanwaljeet Anand var anestesiläkare för barn och Emma behövde en hjärtoperation. Då fick barn bara lustgas och muskelavslappnande medel under operationer.
– Idag vet vi att nyfödda är fyra gånger mer känsliga för smärta än vuxna och att ett enda tillfälle med högintensiv smärta kan få stora konsekvenser för resten av livet – men det visste man inte då, säger Kanwaljeet Anand.
Emma fick ett stort stresspåslag och överlevde inte operationen. För Kanwaljeet Anand var det tydligt att något måste göras. Det blev startskottet för hans forskning.
Hans första studier visade att fler barn överlever hjärtoperationer om de får smärtlindring. Nu har han under snart 40 år arbetat för att minimera den smärta som små barn utsätts för.
Smärta handlar om liv och död
– Smärta handlar om liv och död. Dessutom påverkar smärta tidigt i livet utvecklingen av hjärnan och kan leda till koncentrationssvårigheter, men även olika fysiska besvär som till exempel IBS, irriterad tarm, när barnen blir äldre, säger Kanwaljeet Anand.
– Första gången vi träffades var 1999. Sunny, som alla kallar honom, startade ett nytt stort projekt som var finansierat av National Institute of Health i USA, berättar Mats Eriksson, som då var doktorand vid Linköpings universitet och idag är professor i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.
Projektet, som även involverade forskare vid Karolinska institutet, undersökte 900 för tidigt födda barn som behandlades i respirator.
– Vi ville ta reda på om barnen skulle klara sig bättre om deras smärta lindrades med morfin, säger Mats Eriksson.
Men studien visade att morfin inte var rätt väg att gå. Forskarna kunde inte hitta skillnader när det gällde överlevnad eller fysiska skador och var tvungna att tänka om.
Nytt EU-projekt
Tillsammans med Karolinska institutet och med finansiering från EU startade de båda forskarna en undersökning som involverade 18 länder och nästan 7 000 för tidigt födda barn som behövde intensivvård. Forskarna kartlade hur barnens smärta mättes och vilken smärtlindring de fick.
– Resultaten visade att sjukvården i Europa inte var så bra på att skatta barns smärta eller att lindra den. Det hänger ihop – om vi inte på ett bra sätt tar reda på vad barnen upplever kan vi inte heller hjälpa dem, säger Mats Eriksson.
– Eftersom nyfödda inte kan sätta ord på smärtan måste vi tolka deras signaler – ansiktsuttryck och rörelser. Utifrån smärtskattningen kan sjukvården sedan bedöma hur mycket smärtlindring som krävs, säger Kanwaljeet Anand.
Forskarna rekommenderar att använda till exempel sockervatten och hud- mot hudkontakt i kombination med smärtlindrande medicin.
–Efter vår stora undersökning har några små studier genomförts och de pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Dessutom har de gemensamma europeiska riktlinjer som vi har arbetat för nu blivit verklighet, säger Mats Eriksson.
Tonårsflickor och stress
Nästa projekt Mats Eriksson och Kanwaljeet Anand genomför tillsammans kommer troligtvis inte handla om nyfödda barn utan om tonårsflickor och stress. Planen är att följa upp projektet Just in time som riktar sig till flickor mellan 9-13 år som har återkommande magsmärta.
– I Örebro och Västerås undersöker vi om dans och yoga kan påverka självkänsla och dämpa stress, säger Mats Eriksson.
Kanwaljeet Anand har erfarenhet av att mäta långvarig stress med hjälp av hår. Idén är att var tredje eller sjätte månad samla ett hårstrå och mäta kortisolnivåer för att se om interventionen har dämpat stress och oro hos flickorna.
– Det är mer tillförlitligt att använda hår än saliv eller blod eftersom kortisolnivåer varierar kraftigt under dagen. Det är högt på morgonen och lägre på kvällen. Och sedan går det upp och ner beroende på vad vi gör, säger Kanwaljeet Anand. Håret fångar upp det fria kortisolet och han jämför med trädstammarnas ringar.
Han är glad att samarbetet fortsätter med Mats Erikssons forskargrupp och över utnämningen till hedersdoktor.
– Det är första gången ett universitet har erbjudit mig ett hedersdoktorat. Det är en ära, avslutar Kanwaljeet Anand.
Text: Linda Harradine
Foto: Kicki Nilsson, ICON och Linda Harradine