Insekter och fodermusslor i stället för vildfångad fisk och soja i djurfoder

Åsa Öström står i naturen med gräsmatta, träd och vatten i bakgrunden.

Insekter uppfödda på matavfall, blåmusslor som renar Östersjön och protein från svamp som matats med restavfall från skogsindustrin. Det ska ersätta soja och fisk i foder till fågel, fisk och gris. Ett nytt forskningsprojekt undersöker hela kedjan – ända fram till tallriken.
– Hållbar mat som smakar gott. Det är målet, säger Åsa Öström, professor vid Örebro universitet.

Livsmedelssektorn står för en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser. Fodret står i sin tur för 50 till 85 procent av klimatutsläppen från fisk, gris, matfågel och ägg i Sverige. Målet är att ta fram ett foder med lägre klimatpåverkan och med ingredienser som är bra för biologisk mångfald.

I projektet ingår svenska lantbrukare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och dagligvaruhandeln – tillsammans med flera universitet. Målet är att starta en pilot och börja producera foder inom två år och sedan sälja matfågel, gris, fisk och ägg från värphönor uppfödda på det nya fodret.

Måste smaka gott

– Om människor ska köpa och äta de nya produkterna måste de smaka gott. Vi kommer arbeta tillsammans med kockar och inte bara sensoriskt testa råvaran utan också testa att tillaga den, säger Åsa Öström.

– Vi hoppas också kunna koppla det till våra utbildningar och lära våra studenter vikten av hållbarhet kopplat till uppfödning och produktion fram till kedjans slut – tillagning.

Forskarna vid Restaurang- och hotellhögskolan var med i ett tidigare projekt som testade att föda upp svensk regnbågslax på ett foder gjort av bland annat insekter – med 30-70 procent lägre koldioxidutsläpp än vanliga foder på marknaden.

– Det visade sig att fisken som fått det nya fodret smakade bättre. Den fick bättre betyg när det gällde utseende, doft, smak och textur. Den smakade vilt, säger Åsa Öström.

Det nya projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk leds av Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I projektet ingår: Axfood, Boden Utveckling, Dynaventures AB, Ekobolaget, Ecoloop, Ecopelag, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Johannas Stadsodlingar, Kustfiskarna, Kötthallen Sorunda, Lantmännen Feed, Lilla Grödby lantbruk, Martin & Servera, Plant Protein Production, Ragn-Sells, Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan Örebro universitet, Rise Processum, Stjärnägg, Svenska Foder, Tebrito, Vattenfall, Viking Fågel, Älvdalslax.

Projektet finansieras av Vinnova tillsammans med medfinansiering av deltagande partners.

Text: Linda Harradine
Foto: Jesper Mattsson 

  • Djurfoder står för 54 procent av klimatavtrycket i svensk grisproduktion, 75 procent för svensk kycklingproduktion och 75-83 procent för norsk laxproduktion, enligt RISE och SINTEF.
  • Globalt beräknas nästan 80 procent av lantbruksmarken användas till att förse djur med foder enligt Our World in Data. I Sverige används över 60 procent av åkermarken för att producera foder enligt Jordbruksverket.
  • 76 procent av all fisk från svenskt havsfiske går till foder enligt Havs- och vattenmyndigheten.
  • Omvandling av regnskogar till lantbruk för foder är tillsammans med överfiske två av de största orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologiska mångfald globalt enligt FN (FAO och IPBES).