Forskning i fokus

För att kunna nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030 behövs en ökad andel livsmedelsprodukter med växtbaserade proteiner som komplement, eller till och med som substitut för kött. Med hälsa och välmående i fokus har forskningscentret PAN Sweden därför identifierat ett antal utmaningar på vägen:

1. En övergång till en kost baserad mer på växtproteiner måste givetvis, i samma utsträckning som det är hållbart, också vara bra för konsumenters hälsa. Det finns en utbredd uppfattning om att växtbaserade livsmedelsprodukter generellt är bättre för hälsan jämfört med kött, men detta samband är inte alls vetenskapligt bevisat. Dessutom är det så att människor som föredrar den här typen av livsmedelsprodukter också äter mer fibrer och strävar efter en mer hälsosam livsstil. Om påståenden om hälsan som inte är vetenskapligt underbyggda tillåts styra människors uppfattning så riskerar det på sikt att underminera tilltron till hållbart producerade och hälsosamma kostalternativ - och även stödet från hälsofrämjande myndigheter. PAN strävar efter att öka kunskapen om möjliga hälsofrämjande effekter, och genom detta kunna underlätta för konsumenter att göra fördelaktiga kost val.
2. Växtbaserade livsmedelsprodukter som inte bearbetats på ett korrekt sätt kan innehålla antinutrienter som försvårar upptag av andra viktiga näringsämnen i tarmen. Dessa produkter har samtidigt en låg biotillgänglighet och bidrar mycket begränsat till att bygga upp kroppen. Antinutrienter ökar också risken för fermentering av proteiner i tjocktarmen, vilket kan resultera i både negativa som positiva hälsoeffekter. Biotillgängligheten mäter hur tillgängliga näringsämnen är för att kunna tas upp i tarmen. Hos växtmaterial som inte bearbetats är biotillgängligheten oftast lägre än hos kött, och detta faktum tas inte alltid hänsyn till i nutritionsberäkningar och andra typer av kostrekommendationer. Graden av biotillgänglighet är framför allt betydelsefull under visa perioder i livet, som i tonåren, vid graviditet och amning, men även hos äldre. Högre upp i åren kan dessutom bristande aptit leda till att det är ännu svårare att få i sig tillräckligt med näring.
   PAN strävar efter att erbjuda en djupare kunskap om hur människokroppen kan hantera växtbaserade proteiner, och deras inverkan på hälsa och välmående. Denna kunskap är en hörnsten i en evidensbaserad övergång mot en kosthållning som är mer fördelaktig både för vår hälsa och vår planet.
   
   
3. Det finns behov av att skapa förutsättningar för hållbara och resurseffektiva övergångar längs hela den växtbaserade livsmedelskedjan - från jord till konsument. Importerad soja är idag det mest utnyttjade växtbaserade proteinet i svenska livsmedelsprodukter. Trots att exempelvis legymer anses vara en fullgod källa till motsvarande proteiner så används en stor andel av det vi producerar i Sverige idag till djurfoder.
   En övergång till produktion för människor behöver baseras på kunskap om vilka råvaror, isolat och koncentrat, samt vilka processtekniker och applikationer som har den största potentialen att påverka hälsan positivt, smakar gott och gillas av konsumenterna.
   PAN bidrar till den kollektiva kunskapen om hur man producerar dessa hälsosamma och efterfrågande växtbaserade produkter, och på så sätt möjliggöra en övergång mot en mer hållbar och resurseffektiv livsstil.
   
   
4. En effektiv övergång mot användning av mer växtbaserade proteiner i kosten kräver forskning som överbryggar traditionella glapp mellan livsmedelskunskap, nutrition, och sociala vetenskaper. Sådan forskning erbjuder både privata och offentliga sektorn validerade metoder och redskap som stöd till en produktion och en konsumtion av mer hållbara, hälsosamma, och smakliga livsmedelsprodukter.

Det är likaså av vikt att stärka integrationen mellan fundamental och behovsdriven forskning kopplade till innovationer och samhällspåverkan. Uppfyller vi dessa ambitioner kommer Sverige ligga långt före sina konkurrenter, och kommer att kunna bygga långsiktigt lönsamma lösningar - samtidigt som vi kan stärka folkhälsan genom ett mer individanpassat tillvägagångsätt.

PAN Swedens ambition är att möta dessa utmaningar genom att stärka och vidareutveckla tvärdisciplinära och intersektoriella samarbeten mellan flera svenska universitet, forskningscentret RISE, och en rad industriella och offentliga partner – allt koordinerat av Örebro universitet.

PAN Sweden har valt att organisera sin forskning i ett antal forskningsområden. Inom samtliga områden har den vetenskapliga kompetensen hos våra akademiska partner kombinerats med kunskapen och erfarenheterna hos våra industriella och offentliga