Adapt utmanar Sveriges lärosäten för att möta ökat behov av kompetensutveckling

Sveriges lärosäten måste arbeta på nya sätt för att möta behovet av livslångt lärande. Men hur? Genom att experimentera sig fram ska projektet Adapt hitta nya vägar.
Anställda kan gå en poänggivande kurs utan att först bli antagna. Alumner får tillgång till öronmärkta platser, medan lärare ges övertidsersättning för undervisning. Det är några av experimenten som projektet Adapt ska testa för att möta industrins behov av livslångt lärande.
Adapt finansieras av Vinnova med 25 miljoner kronor och ska pågå till och med 2026. Projektet koordineras av KTH och sker i samarbete med Örebro universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet.
Projektledare: Mattias Wiggberg, KTH.
Lärosätetsrepresentater: Amy Loutfi, Örebro universitet, Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska högskolan, Fredrik Heintz, Linköpings universitet, Ulrika Lundqvist, Chalmers tekniska högskola.
För att hänga med i den snabba tekniska utvecklingen i samhället, måste yrkesverksamma kontinuerligt satsa på kompetensutveckling – särskilt inom avancerad digitalisering. Detta ställer helt nya krav på Sveriges lärosäten.
För att ställa om och bli bättre på att möta behovet av livslångt lärande, måste flera av lärosätenas strategiska grundprinciper – policys – förändras. Det är vad det Vinnova-finansierade projektet ”Adapt – en ny affärsmodell för industrins kompetensutveckling” handlar om.
Tanken är att inrätta en experimentverkstad, ett policylabb, där olika policyförändringar kan testas i praktiken och sedan utvärderas. Nu har projektet ringat in fem experiment som ska genomföras under de kommande åren. De olika lärosätena som deltar i Adapt kommer att testa olika experiment. Här är en lista på de föreslagna experimenten:
Snabbspår till kompetensutveckling
Sveriges lärosäten behöver bli mer flexibla och snabba för att möta industrins behov. I dag måste en yrkesverksam först vänta på att antagningsperioden ska öppna, därefter ansöka till kursen och sedan vänta på lärosätets antagningsprocess.
Experimentet KompLätt ska testa att radikalt ändra på detta. Tanken är att en industrianställd – så länge denna fått godkänt av sin chef – helt enkelt ska kunna gå kurser både inom befintliga program och fristående kurser, utan att behöva ansöka via den ordinarie antagningsprocessen. Om personen klarar kursen får den ett intyg eller betyg och högskolepoäng.
Detta hoppas Adapt ska göra det enklare för industrin att satsa på kompetensutveckling.
Specialerbjudande för alumner
Adapt menar att tidigare studenter, alumner, är en viktig målgrupp. Dels befinner de sig i yrkeslivet och behöver kompetensutveckling, dels har de redan en relation till sitt universitet vilket kan sänka tröskeln för att fortsätta studera.
I experimentet IAlumni ska lärosätena inom Adapt skapa ett specialerbjudande för sina alumner med bland annat möjlighet till sen anmälan och öronmärkta platser i attraktiva kurser.
I ett första steg ska varje lärosäte inom Adapt välja ut någon eller några pilotkurser. Om det faller väl ut finns tankar på att utvidga experimentet och ge alumnerna samma erbjudande även på de övriga universiteten inom Adapt.
Extrabetalt för frivillig övertid ska locka lärare
Många fakulteter och institutioner har svårt att frigöra resurser för livslångt lärande. För att lösa detta ska Adapt genomföra experimentet EdIncentive, där lärare på frivillig basis ska ges möjlighet att jobba övertid med kompetensutveckling.
Tesen är att det kan finnas ett intresse hos lärare för att jobba lite extra och på så vis få en högre inkomst. Det skulle i sin tur öka lärosätenas möjligheter att kunna erbjuda mer kompetensutveckling för yrkesverksamma.
Experimentet ska undersöka om detta är juridiskt möjligt, om erbjudandet är attraktivt för lärarna och vilka eventuella risker det skulle medföra.
Industriexperter ska kunna köpa mentorstid med professorer
Det kan vara ensamt på toppen. För de allra främsta experterna inom industrin passar inte vanliga utbildningar och kurser. För att kompetensutveckla dem krävs ett mer individuellt stöd från en annan expert inom området.
I England finns ett initiativ där toppexperter inom industrin har möjlighet att få rådgivning och vägledning kopplat till specifika vetenskapliga problem från professorer inom akademin. Detta vill Adapt testa även i Sverige.
Tanken med experimentet är att öppna möjligheten för industrin att köpa mentorstid med ett antal utvalda experter inom akademin.
Industrilektorer ska göra livslångt lärande meriterande
När nya lärartjänster ska inrättas, krävs det ofta att man kan visa på ett undervisningsbehov. Det behovet grundar sig dock ofta på ordinarie kurser. Tänk om akademin även kan skapa lärartjänster utifrån det undervisningsbehov som finns inom livslångt lärande?
För att tackla det problemet vill Adapt testa att utlysa en ny tjänst som industrilektor, där en del av lektoratet går ut på att interagera med industrin och driva initiativ inom livslångt lärande. En viktig del av experimentet är att försöka hitta en hållbar finansieringsmodell där både industri och akademi bidrar.
Alla experiment ska vara genomförda och utvärderade till slutet av 2026.
– Syftet med Adapt har varit att identifiera möjliga strukturella och kulturella utmaningar för universitet att erbjuda livslångt lärande. Genom att experimentera är målet att skapa en empirisk grund för att uppmuntra till förändringar i hur våra universitet arbetar, säger Amy Loutfi, professor i datavetenskap och Örebro universitets representant i projektet.
De fyra universitet som deltar i experimenten är KTH, Örebro universitet, Linköpings universitet och Chalmers tekniska högskola.
Text: Jesper Eriksson
Foto: Örebro universitet