”Som kriminolog är jag väldigt intresserad av det brottsförebyggande perspektivet”

Berätta om ditt jobb!

– Jag utreder det som kallas för mängdbrott, vilket kan vara allt från misshandel till inbrott eller narkotikabrott. I större ärenden, till exempel när en person har blivit frihetsberövad, jobbar man tillsammans med andra utredare och mindre ärenden hanterar jag på egen hand. Det innebär mycket kontakter med åklagare, advokater, målsäganden och vittnen. Jag åker landet runt för att hålla förhör med misstänkta eller vittnen och följer med på husrannsakningar för att samla bevis. Ofta går jag igenom IT-beslag som mobiltelefoner, hårddiskar och datorer i jakt på teknisk bevisning. Det kan till exempel vara GPS-positioner om jag utreder en misshandel och vill ta reda på var en person befunnit sig en viss tid, eller försäljnings-sms om det handlar om narkotikabrott.

Hur är det att jobba som utredare hos Polismyndigheten?

– Jag trivs jättebra, det är så kul! Jag är en person som gillar när det finns mycket att göra och så är det verkligen här. Det roligaste är att jag får uppleva det jag lärt mig på universitetet i verkligheten och se det som förut kändes ganska abstrakt på nära håll.

Vilken nytta har du av det du lärt dig från Kriminologiprogrammet vid Örebro universitet?

– Jag har nytta av mycket som vi lärde oss under utbildningen. Vi fick en väldigt god förståelse för orsaksfaktorer till kriminalitet, vilket påverkar mig när jag möter misstänkta. Vi fick också juridisk utbildning i till exempel straffrätt och vi läste mycket vetenskaplig metodik, som man kanske inte alltid förstod nyttan av just då – men som har gett en väldigt bra grund att stå på, inte minst när det gäller förmågan att tänka kritiskt och att arbeta kunskapsbaserat i det dagliga arbetet.

Vilka perspektiv bidrar du med som kriminolog i utredningarna?

– När människor med olika bakgrund jobbar tillsammans bidrar alla med viktiga perspektiv. Även poliser läser vissa kriminologikurser, men vi kriminologer har läst mycket mer och djupgående om till exempel olika perspektiv och teorier om kriminalitet. Det ger en mer förståelse för kriminalitet, vilket jag har med mig när jag träffar en misstänkt. Då funderar jag på vad det är som har brustit och på vilka skyddande faktorer som finns, som man skulle kunna jobba vidare med. Det är ett perspektiv som jag upplever bygger förtroende, och som jag tror kan hjälpa den misstänkte.

När känns jobbet meningsfullt?

– Jag brinner för medborgarperspektivet och tycker att det känns motiverande när ens arbete leder till resultat och en målsägande får upprättelse. Men det känns också meningsfullt när man får god kontakt med en misstänkt. En fällande dom som leder till fängelse kan ibland kännas lite som en konflikt – det är ju målet, samtidigt som jag hoppas att den dömde ska få rätt hjälp inom kriminalvården. Som kriminolog är jag väldigt intresserad av det brottsförebyggande perspektivet.

Vad har du för tips till den som funderar på att läsa till kriminolog?

– Jag tycker verkligen att man ska gå Kriminologiprogrammet vid Örebro universitet. Utbildningen har ett bra upplägg och de lärare och forskare du möter är väldigt drivna och engagerade, vilket smittar av sig på lärandet. Utbildningen fångar in väldigt många delar av kriminalitet och du får med dig ett kritiskt tänkande och en bred kunskap som är användbar om du vill jobba inom polisen. Det finns många utvecklingsmöjligheter för civila inom polismyndigheten, både om du vill nischa in dig på en viss typ av brottslighet eller bli till exempel förundersökningsledare.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Privat