14 november 2024
Gör lärandet tillgängligt även för elever som behöver utmaningar – utveckla uppgifter och nå elever i olika klasser.
Nätverksträffen leds av Elisabet Mellroth, universitetslektor vid Karlstads universitet. Lärare från alla årskurser är välkomna, exempel kommer finnas från mellanstadiet upp till gymnasiet.
Skolverket skriver att cirka 5 % av eleverna är särskilt begåvade. Det innebär bland annat att det finns någon eller några elever i en klass som behöver mer utmaningar än de flesta i klassrummet. Dessa elever behöver också bli inkluderade i ett lärande och undervisningen måste anpassas för att ett det ska bli ett tillgängligt lärande för dem.
Nätverksträffen består av två delar. Vid den första delen går vi igenom hur man som lärare med grund i Blooms taxonomi kan träna sin förmåga att utveckla ”vanliga” matematikuppgifter så att de blir utmanande även för elever med särskild begåvning. Du kommer själv tillsammans med andra få pröva att utveckla en eller några uppgifter.
Vid den andra delen av nätverksträffen ges exempel på hur det går att använda digital teknik för att nå ut till elever i många olika klasser. Vi avslutar med att diskutera svårigheter och möjligheter med stöd för utmaningar över klassgränser (och kanske skolgränser) utifrån olika åldrar på elever samt olika strukturer som kan finnas på era skolor.
19 september 2024
Att skapa access till matematik - Pedagogiska och didaktiska nycklar i matematikundervisningen vid utmaningar i lärandet
Många elever upplever skolmatematiken som något negativt och svårt och detta utmanar möjligheter till att få access till lärande i matematik. Det finns många olika orsaker till att detta, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Denna nätverksträff tar utgångspunkt i de olika orsaksförklaringar som finns för att sedan fokusera på möjligheter i matematikundervisningen för att möta alla elever och få dem till optimalt lärande. Olika pedagogiska och didaktiska nycklar i matematikundervisningen diskuteras utifrån forskning ur både ett lärar- och elevperspektiv. Fokus ligger på hur du kan öka elevers tillgång till lärande i matematik på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Nätverksträffen leds av Helena Roos, lärare och docent i matematikdidaktik vid Malmö universitet. Hennes forskningsområde är särskilda utbildningsbehov i matematik. Utifrån perspektivet särskilda utbildningsbehov forskar Helena kring inkludering i matematik. Andra begrepp som är centrala i hennes forskning är likvärdighet, delaktighet och en skola för alla samt tidiga insatser.
18 januari 2024
Dynamiska matematikprogram – möjligheter och utmaningar
Nätverksträffen leds av Mats Brunström och Maria Fahlgren, båda universitetslektorer vid Karlstads universitet.
Som ett led i att förbereda lärare och elever inför digitaliseringen av de nationella proven i matematik erbjuder Skolverket två nya moduler, Dynamiska matematikprogram i undervisningen (åk 7-9 respektive gy). Skolverket poängterar dock främst de möjligheter användningen av dynamiska matematikprogram ger som ett kraftfullt lärverktyg.
I de texter som ingår i modulerna har vi försökt tydliggöra dessa möjligheter, men även de utmaningar som implementeringen av dynamiska matematikprogram innebär. Det finns många aspekter som lärare behöver reflektera kring när ett dynamiskt matematikprogram ska användas i undervisningen, inte minst vad gäller vilken typ av uppgifter elever skall jobba med.
Utifrån konkreta exempel får deltagarna i denna nätverksträff fördjupa sig i och diskutera några kritiska aspekter som knyter an till modultexterna. Vi kommer även att dela med oss av erfarenheter från vår egen forskning samt från skolutvecklingsprojekt och fortbildningskurser.
27 november 2023
Aktiviteter för övergången från stegvisa instruktioner till programmering i en datormiljö
Nätverksträffen leds av Andreas Eckert, universitetslektor i matematikdidaktik vid Örebro universitet.
Stegvisa instruktioner, algoritmiskt tänkande och datalogiskt tänkande har skapat både möjligheter och utmaningar i matematikundervisningen i och med de senaste revideringarna av styrdokumenten. Elever ska lära sig att skapa och följa stegvisa instruktioner för att förstå hur dator-kod fungerar samt lära sig de mest grundläggande begreppen inom programmering som används inom olika programmeringsmiljöer.
Under nätverksträffen diskuterar vi aktuell forskning på området med fokus på elever och undervisning i åk F-6 samt testar några exempel som kan användas i övergången mellan de stegvisa instruktioner som ofta sker utanför en digital miljö till de grundläggande programmeringsbegreppen i den digitala miljön.
26 september 2023
Rik matematikundervisning – klassrumsforskning och läromedel
Nätverksträffen leds av Andreas Ryve, professor i matematik/tillämpad matematik vid Mälardalens universitet och gästprofessor vid Örebro universitet.
Eftermiddagen kommer handla om klassrumsforskning i matematik, vad som kännetecknar bra läromedel i matematik och diskussioner kring hur bra samverkan mellan lärare och forskare kan se ut. Mycket fokus kommer ligga på lärarens arbete och vad forskningen säger om lärares agerande i klassrummet och hur framförallt lärarhandledningar kan fungera som resurs för att etablera rik matematikundervisning.
Nätverksträffen består av presentation varvat med deltagardrivna aktiviteter i regionalt blandade grupper.
14 mars 2023
Matematikens kultur och kulturens matematik
Nätverksträffen leds av Niklas Eriksen, docent i matematik vid Örebro universitet.
Matematikundervisning handlar allt som oftast om att få eleverna att lära sig räkna och lösa matematiska problem. Betydligt mindre fokus läggs på matematiken som kulturell miljö, och på matematikens roll inom kultur och samhälle. I kandidatprogrammet i matematik vid Örebro universitet finns fyra små kurser som handlar om dessa aspekter. Välkomna till ett samtal om vad matematikens kultur och kulturens matematik är, och hur man på olika nivåer kan implementera detta inom ramen för skolundervisning.
17 november 2022
Matematiklärarens roll i strukturerade problemlösningsdiskussioner
Nätverksträffen leds av Maria Larsson, universitetslektor vid Mälardalens universitet.
Ni kommer att få stifta bekantskap med modellen med fem undervisningspraktiker för att planera och leda matematiska helklassdiskussioner. Med utgångspunkt i elevlösningar till problem som använts i högstadiet och mellanstadiet kommer ni att få diskutera olika principer för urval och ordning av elevlösningar samt hur matematiska kopplingar kan göras. Detta gör vi i regionalt blandade grupper.
12 oktober 2022
Matematikbiennalen 2024.
Nätverksträffen leds av Anna Teledahl, universitetslektor vid Örebro universitet.
I mars 2024 går Matematikbiennalen av stapeln vid Örebro universitet. Det är en stor konferens där matematiklärare i förskola och skola från hela Sverige får ta del av presentationer, föreläsningar, workshops, utställningar och möten.
Det är matematiklärare själva som tillsammans med bland annat forskare i matematikdidaktik och representanter för till exempel Skolverket och läromedelsförlag står för innehållet i konferensen. Bidragen från verksamma matematiklärare brukar vara uppskattade och handlar ofta om undervisningsprojekt eller andra erfarenheter som man vill dela med sig av. De som presenterar bidrag på Matematikbiennalen får delta gratis i konferensen som helhet.
Till Matematikbiennalen i Örebro vill vi gärna att ni som är förskollärare och lärare i regionen skickar in bidrag dels eftersom vi tror att ni har mycket att bidra med, dels eftersom konferensen äntligen går på hemmaplan.
För alla de som har något viktigt att berätta eller som är sugna på att bidra med något som ännu bara är en idé vill vi erbjuda stöd i form av en träff på universitetet där vi går igenom hur man kan tänka kring ett bidrag.
12 september 2022
Progression i bregreppskundkap
Nätverksträffen leds av Linda Marie Ahl och Ola Helenius, båda forskare vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet.
Vi har utvecklat ett ramverk för att analysera progression i begreppskunskap så som den representeras i läroböcker. Bland annat har vi analyserat två populära svenska läroboksserier med avseende på hur de introducerar matematiskt innehåll och hur det stödjer utvecklingen av begreppskunskap under skolåren. I vår analys exemplifierar vi med kvotkonstruktioner, dvs bråk och division, och beskriver hur sådana introduceras i termer av situationer, ikoniska- och symboliska representationer. Resultaten visar att de undersökta läroböckerna ger eleverna begränsade möjligheter att ta sina kunskaper om olika kvotkonstruktioner, från de allra enklaste och mest triviala tolkningarna från årskurs 3 till årskurs 9.
Vi ser inte en medveten tanke om det epistemologiska skifte som krävs för att eleverna ska gå från att se matematiken som bilder och situationer till att lära sig att resonera i symbolsystem. Vi hävdar att vår teori för progression i begreppskunskap, tillsammans med vårt ramverk för att analysera progression, kan användas av lärare för att planera och organisera undervisning.
2 mars 2022
Kollegialt lärande i matematikämnet
Andreas Bergwall, universitetsadjunkt vid Örebro universitet och Torbjörn Jansson, matematiklärare vid Tullängsgymnasiet i Örebro kommun ingår i ett forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket kommer att presenteras under nätverksträffen.
Syftet med forskningsdelen är att skapa gemensam kunskap om hur effektivt och ändamålsenligt kollegialt lärande kan organiseras och genomföras i matematikämnet, så att lärare ska kunna möta elevernas olika behov. Utvecklingsdelen innebär klassificering och bedömning av större problemlösningsuppgifter. Uppgifterna kommer att samlas i en databas för att vara lättillgängliga för skolans lärare.
10 november 2021
Kan elever bli bättre på att kommunicera skriftligt i matematik?
Anna Teledahl, universitetslektor vid Örebro universitet, ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av Skolforskningsinstitutet, vilket kommer att presenteras och diskuteras under nätverksträffen.
Elever skriver mycket i matematik och det de skriver använder vi lärare för att dra slutsatser om vad de kan. Därför är det viktigt hur de skriver och vad de skriver när de till exempel ska redovisa hur de löst ett problem. Om en del skriftliga redovisningar är bättre än andra måste vi lärare kunna identifiera vad som gör dem bättre och undervisa så att våra elever kan utveckla sin förmåga att kommunicera skriftligt i matematik.
Forskningsprojektet tar utgångspunkt i åk 6-9, men nätverksträffens innehåll bör vara intressant för matematiklärare oavsett elevgrupp.
24 mars 2021
Per Johansson och Edvard Ottoson, matematiklärare på Navets skola i Örebro kommun respektive Folkasboskolan i Hallsbergs kommun, leder nätverksträffen på temat DigiMath - Undersökande samtal i matematik med digital förstärkning.
Hur kan vi använda digital teknik för att skapa förutsättningar för undersökande samtal i matematik? DigiMath är ett samarbetsprojekt mellan Örebro kommun och Örebro universitet i syfte att förena teori och praktik i att utveckla lektionsmaterial som stöd för lärare att använda befintlig teknik i klassrummet i sin matematikundervisning. Vi kommer att berätta om hur vi har arbetat inom projektet samt presentera de färdiga lektionsmodulernas innehåll, vilka är resultat ifrån det första årets samarbete. Deltagarna kommer även att få prova delar av det lektionsmaterial som tagits fram. Lektionsmodulerna vänder sig främst till grundskolans senare år, men med generella tips och principer för teknikanvändning för matematikundervisning i alla årskurser.
22 mars 2021
Hanna Sollerman och Helen Jernfält, grundskollärare på Hannaskolan/Örebro kommun och adjungerade adjunkter på Örebro universitet, leder nätverksträffen på temat Den ofrivillige matematiklärarens lärarutbildare och kollega. Hur kan vi utveckla matematikundervisningen så att alla elever får förutsättningar för god måluppfyllelse?
Nätverksträffen riktar sig till lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet och har formen av ett seminarium där vi tillsammans reflekterar kring hur matematikundervisningen ser ut och får möjlighet att ta del av varandras goda exempel. Vi samtalar kring hur likvärdigheten för eleverna kan öka och hur vår roll i lärarstudenternas VFU kan utvecklas.
13 oktober 2020
Anette Bagger, biträdande lektor vid Örebro universitet, föreläser om Matematikängslan och provångest. I denna föreläsning kommer matematik och provängslan att behandlas. Dessa fenomen sätts i relation till med elevers identitetsutveckling i matematik och skolans uppdrag att stödja elever att få tillgång till matematiken och en god matematikutveckling.
Föreläsningen bygger på Anettes avhandling där hon intervjuat elever i det tredje skolåret. Är man medveten om resultatet i avhandlingen och förstår hur matematik och provängslan utvecklar sig över åren och i alla åldrar, kan resultatet vara relevant för alla matematiklärare oavsett i vilka årskurser man undervisar.
7 oktober 2019
Abdel Seidouvy, doktorand vid Örebro universitet, föreläser om
Experimentbaserad undervisning i statistik - Datagenerering.
Föreläsningen utgår från ”Experiment Based Learning Environment” (EBLE), vars syfte är att främja databaserade resonemang genom att få eleverna att producera egna data, skapa ökat deltagande, få eleverna att reflektera över rimligheten över data, koppla egna handlingar till data och vilka slutsatser som kan dras. Vi får även förslag på olika statistiska undersökningar/elevaktiviteter inom ramen av EBLE och datagenerering.
Didaktisk diskussion
Utifrån de presenterade elevaktiviteterna diskuterar vi i mindre grupper vad eleverna får möjlighet att lära sig och vad som aktiverar dem etc.
2 maj 2019
Under läsåret 2018/2019 genomfördes en forskningscirkel på temat elevaktiv matematikundervisning vid Örebro universitet. Frida Harvey och Malin Hagström, båda verksamma vid Örebro universitet, beskriver tankarna bakom forskningscirkeln som fortbildningsform och hur just denna genomfördes. Deltagande matematiklärare Helen Rengman, Malin Käck, Gudni Viggosson, Malin Wike, Lukas Wingren och Jonas Gustafsson presenterar resultat från forskningscirkeln. Deltagarna är verksamma i Hallsberg, Karlskoga, Kumla och Örebro samt Sydnärkes utbildningsförbund.
7 november 2018
Andreas Bergwall, universitetsadjunkt vid Örebro universitet föreläser om Resonemang i läromedel. Inom de flesta vetenskaper har empiriska data en central plats som stöd för idéer och teorier. Men inom matematiken nöjer vi oss inte med enstaka exempel som stöd för generella påståenden. Vi vill ha allmängiltiga resonemang som visar hur matematiska påståenden är logiska konsekvenser av antaganden och tidigare resultat. Att föra och följa matematiska resonemang skrivs också fram som viktiga mål på alla nivåer av matematikutbildning. Men hur ger vi våra elever möjligheter att utveckla en förståelse för vad ett matematiskt resonemang är? Hur ser det ut i våra läromedel? Vilken typ av argument används för att förklara varför något måste vara sant?
18 april 2018
Erfarenheter av programmering i matematik (två parallella spår)
Lärare yngre åldrar
Föredrag av Martin Frisén och Martin Tesell, matematiklärare Navets skola, Örebro kommun.
Vi presenterar vad lärare kan ha för nytta av det KOD-center (KOD= Kompetent och Digital) som vi håller på att bygga upp. Vi berättar också om hur vi har arbetat med programmering på mellanstadiet med blockprogrammering, robotar och text-editor och hur vi tänker använda micro:bits och raspberry pies i framtiden.
Lärare äldre åldrar
Föredrag av Fredrik Ekblad, matematiklärare Tullängsgymnasiet, Örebro kommun.
Jag presenterar hur vi har använt programmering för att stärka matematiken de senaste åren. Jag berättar också om hur vi tänker implementera programmering i matematiken.
23 november 2017
Matematiken och matematikresultaten i PISA och TIMSS
Sverige har en lång tradition av deltagande i internationella storskaliga mätningar i matematik. De första genomfördes i början av 1960-talet. När resultaten från dessa mätningar presenteras tar diskussionerna om den svenska skolan fart. Resultaten används som argument för olika ståndpunkter av bland annat forskare, politiker och journalister, men vad är det dessa storskaliga mätningar mäter och hur relevanta är resultaten i en svensk kontext? Under passet presenteras och diskuteras resultat- och resultatutveckling men även mätningarnas innehåll, form och relevans. Nätverksträffen leds av Samuel Sollerman, Stockholms universitet som ingår i forskningsgruppen "Bedömning av kunskap och kompetens" (PRIM-gruppen), är doktorand i matematikämnets didaktik med inriktning mot bedömning, är projektansvarig för matematiken i PISA-undersökningen och TIMSS-undersökningen i Sverige.
22 mars 2017
Maike Schindler, lektor vid Örebro universitet, föreläser om Matematisk begåvning – Hur kan den se ut och hur kan vi utmana begåvade elever?
Det är skolans uppdrag att anpassa undervisningen så att alla elever kan delta utifrån sina förutsättningar. Såväl forskning som undervisning har i det sammanhanget ofta fokuserat elever i svårigheter. Under det här föredraget ska vi istället fokusera på elever som behöver särskilda utmaningar! Vi kommer att diskutera frågor som: Vad är matematikbegåvning? Finns det skillnader mellan högpresterande och begåvade elever? Hur kan man utmana dessa elever? Föreläsningen utgår från erfarenheter av ett forskningsprojekt med elever i gymnasieskolan. Avslutningsvis diskuterar vi föreläsningens innehåll i mindre grupper.
Onsdag 8 mars 2017
Anna Teledahl, lektor vid Högskolan i Dalarna, föreläser om hur man kan se på det elever skriver när de arbetar med matematik i skolan. Elevers skriftliga redovisningar av exempelvis problemlösningsuppgifter används ofta som underlag för bedömningar av elevers kunskap, inte minst i samband med nationella prov. Finns det några problem med att lita så mycket på sambandet mellan det elever skriver och det de kan och hur skulle vi i så fall kunna komma tillrätta med det? Anna har studerat elever i årskurs 3-6. Avslutningsvis diskuterar vi föreläsningens innehåll i mindre grupper.
20 oktober 2016
Per Nilsson, professor i matematikdidaktik vid Örebro universitet, föreläser om att Resonera i, om och med matematik i samtalsbaserad undervisning: Om att delta i "The game of giving and asking for reasons".
