Vetenskapsrådet ger pengar till forskarskola för lärare i idrott och hälsa
Örebroforskarna Mikael Quennerstedt och Björn Tolgfors deltar tillsammans med kollegan Marie Öhman i ny forskning om lärare i idrott och hälsa.
En ny forskarskola för lärare i idrott och hälsa - och en studie om lärarutbildningens betydelse. Forskare vid Örebro universitet deltar i två projekt som fått sammanlagt 12 miljoner kronor av Vetenskapsrådet, varav drygt 4 miljoner kronor till Örebroforskarna.
– Vi får igen möjlighet att genomföra en forskarskola för yrkesverksamma lärare. Det är mycket viktigt för utvecklingen av ämnet i både skolan och den högre utbildningen – och relationen mellan högre utbildning och yrkesverksamhet, säger Mikael Quennerstedt, professor i idrottsvetenskap och delaktig i båda projekten.
Tidigare forskning visar en splittrad bild av hur lärarutbildning påverkar undervisningen i skolan. Just forskning om utbildningen av lärare i idrott och hälsa är särskilt eftersatt enligt Mikael Quennerstedt.
– Internationella studier har kommit fram till att studenters erfarenheter av tävlingsidrott för med sig att de inte alltid i sin roll som lärare undervisar på ett sätt som stämmer överens med målen i kursplanerna, och att deras undervisning heller inte vänder sig till alla elever, säger han.
Vad utbildningen betyder för lärare
Annan forskning visar å andra sidan att lärarutbildningen, inklusive den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, har stor betydelse för hur studenterna tar sig an yrket som lärare i idrott och hälsa.
Projektet, som leds från Högskolan i Dalarna, ska studera vilken betydelse idrottslärarutbildningen har för lärarstudenter, både under studietiden och i yrket. Utgångspunkten är BFL, bedömning för lärande.
– BFL kan sägas vara en metodik inom undervisning och bedömning som är speciellt gynnsam för elevers och studenters lärande, och som inte är lika präglat av lärarstudenternas erfarenhet av idrott, säger Björn Tolgfors som är den andre Örebroforskaren i projektet.
I projektet ska forskarna bland annat titta på hur BFL används inom universitetskurser, under VFU och i skolans undervisning i idrott och hälsa. Forskarna ska under projekttiden också använda sociala medier, öppna för reflektioner från deltagarna.
Det andra projektet som fått anslag från Vetenskapsrådet är en forskarskola för lärare i idrott och hälsa, FIHD, om ”daglig rörelse i skolan”.
Skillnad daglig rörelse och idrott
I en promemoria från regeringen förra året, ”Samling för daglig rörelse”, framhålls vikten av mer fysisk rörelse i skolan, både i ämnet idrott och hälsa – och under hela skoldagen. Det samlade målet är att få eleverna att må bättre och förbättra sina skolresultat. Under lång tid har den skolpolitiska debatten präglats av en strikt åtskillnad mellan ämnet idrott och hälsa och daglig rörelse, vilket för sig utmaningar för lärare.
– Forskning har visat att rörelse är bra för både välbefinnande och skolresultat. Utgångspunkten för denna forskarskola är därför att undersöka ”daglig rörelse” som en utbildningsfråga, säger Mikael Quennerstedt och pekar på vikten av den praktiknära forskning och ämnesdidaktik som utmärkt tidigare omgångar av FIHD.
En styrka med forskarskolan är att den kan få stort genomslag för undervisningen och kunskapsspridningen i skolan enligt Mikael Quennerstedt. I projektet deltar också Marie Öhman, professor i idrottsvetenskap vid Örebro universitet. Forskarskolan leds från Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm med deltagare från Göteborgs universitet och Malmö universitet.