Örebro-lärare prisas för bästa examensarbete i matematikdidaktik
Vinnarna Susann Sjögren och Moa Palm i mitten. Till vänster Andreas Bergwall som var handledare på Örebro universitet och längst till höger Cecilia Kilhamn, representant för NCM, (Nationellt Centrum för Matematikutbildning) och medlem i juryn.
Moa Palm och Susann Sjögren, nyutexaminerade grundskollärare från Örebro universitet, tilldelas Göran Emanuelsson-stipendiet 2024 för sitt gemensamma examensarbete i matematikdidaktik.
– Det känns ärofyllt och superkul, säger de.
Uppsatsen är på avancerad nivå och handlar om sambandet mellan användning av representationer i matematik och de samtal som utspelas i matematikklassrummet.
– Vi har gjort en empirisk studie och observerat olika matematiklärares didaktiska val i olika matematikklassrum på mellanstadiet, berättar Moa Palm och Susann Sjögren.
Det är första gången studenter från Örebro universitet vinner Göran Emanuelsson-stipendiet.
– Vi har inte riktigt förstått än vad vi lyckats åstadkomma, det känns ärofyllt och superkul! Att någon orkat läsa vårt arbete och tycker att det vi gjort är bra känns stort!
Jobbar som lärare i Örebro
Moa Palm undervisar idrott och matematik på i årskurs fem på Hannaskolan i Örebro.
– Jag tycker att första tiden som lärare har varit lite överväldigande och mycket. I framtiden hoppas jag hitta tiden och energin att få undervisa matematik på det sättet som vår uppsats föredrar, säger hon.
Susann Sjögren jobbar i årskurs sex på Almby skola i Örebro, där hon undervisar i svenska och bild.
– Jag hoppas att få undervisa matematik i framtiden. Matematik är mitt favoritämne, säger hon.
Göran Emanuelsson-stipendiet delas ut av Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Målet är att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik.
Här kan du ta del av examensarbetet.
Juryns motivering:
"Det examensarbete som tilldelas 2024 års stipendium handlar om sambandet mellan användning av representationer i matematik och de samtal som utspelas i matematikklassrummet. Arbetet tar avstamp i frågor som är aktuella både i praktiken och inom den matematikdidaktiska forskningen. Det är teoretiskt väl underbyggt såväl vad gäller synen på användning av representationer och representationsmönster i matematik som i beskrivningen av olika samtalspraktiker.
Tidigare forskning har påvisat fördelar med användning av multipla representationer och framhållit utforskande samtal som ett ideal. Det här arbetet är originellt genom att dessa två dimensioner av klassrumspraktiken ställs mot varandra. Genom observationer i 12 olika klasser i årskurs 4–6 kunde de två dimensionerna observeras och analyseras. Resultaten visar att användningen av få representationsformer tenderar att hänga samman med traditionella samtalspraktiker och att flera representationsformer förefaller stimulera samtal av mer utforskande karaktär.
Arbetet visar stor noggrannhet och precision. Sammantaget utgör arbetet intressant och relevant läsning för matematiklärare och lärarutbildare i matematikdidaktik."
Text: Anna Lorentzon
Foto: Hanna Sollerman