Forskare i fyra länder ska granska omtvistade reformer
Forskning om utbildningsreformer har ökat kraftigt de senaste 50 åren och har varit uppdelad efter länder, ämnen och teorier. Johannes Westberg, professor i pedagogik, har fått 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i ett nätverk underlätta för det som saknas - jämförande studier.
Det treåriga projektet Utbildningsreformer: Ett europeiskt forskningsnätverk har fått 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet inom utdelningen av bidrag till utbildningsvetenskap.
– Ett mål är att utveckla begreppet utbildningsreform så att det kan användas nationellt, men också i internationella jämförelser, säger Johannes Westberg.
Nästan alla barn i världen går idag i skolan. En kraft bakom utbildningsexplosionen under 1900-talet var övertygelsen om att utbildning kan lösa alla slags problem – sociala, ekonomiska och kulturella, både för den enskilde och för samhället i stort.
– Denna tro har gett ett upphov till ett konstant missnöje med skolväsendet som aldrig kunnat möta de högt ställda förväntningarna. Följden har blivit återkommande utbildningsreformer.
– Vi har vant oss vid att översätta vårt missnöje och vår oro för framtiden till krav på en förändrad skola, säger Johannes Westberg.
Han samlar nu forskargrupper vid Örebro universitet och universiteten i Ålborg, Zürich och Oxford i ett nätverk. Syftet är att främja tvärvetenskapliga studier av utbildningsreformer i Europa under 1900-talets andra hälft och 2000-talet. Förutom utveckling av teorin om utbildningsreformer ska nätverket också ge nya möjligheter till doktorander och yngre forskare.
Arbetet i nätverket ska organiseras i internationella workshops, finansiering för att delta i konferenser, föredragshållare och möjligheter att gästforska.
– Möjligheten att gästforska och att delta i konferensen vänder sig främst till yngre forskare som inte skulle ha råd annars, säger Johannes Westberg.