Nu berättar hon för hela världen om sin forskning
Annika Agélii Genlott, doktorand vid Örebro universitet, kommer att hålla en keynote vid en global webbkonferens den 3 december.
Digital teknik i skolan innebär inte automatiskt bättre studieresultat. Det krävs att tekniken integreras klokt i pedagogiken så att den får effekt på lärandet. Det kommer Annika Agélii Genlott, doktorand vid Örebro universitet, att berätta om vid en global webbkonferens.
Fakta:
Formativt lärande innebär i korthet att vägleda eleverna mot kunskapsmålen. Ska jämföras med summativ bedömning som graderar vad eleven uppnått, t ex vanliga prov eller betyg. Summativ bedömning och formativt lärande kan användas parallellt och behöver inte utesluta varandra.
Under fem år har STL, Skriva sig till lärande, använts i Sollentuna kommun. Resultaten i senaste studien har lett till att lärare i elva svenska kommuner deltar i ett SKL-projekt för att sprida metoden vidare i sina respektive kommuner.
I våras publicerade Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund sin studie i den vetenskapliga tidskriften Computers & Education. De har tittat på den sociala interaktionen när man använder metoden Skriva sig till lärande, STL. Den bygger på att elever får lära sig att genom digitala arenor kontinuerligt ge och ta emot skriftlig, formativ återkoppling mot uppsatta mål. Återkopplingen kommer både från klasskamrater och lärare. Denna typ av lärande ska göra att eleverna kan förbättra sina resultat och utvecklas mot uppsatta mål.
Här kan du anmäla dig till webbkonferensen.
Två kontrollgrupper ingick också i studien, en som använde digital teknik utan någon speciell arbetsstruktur, och en som inte använde digital teknik alls. Totalt omfattade studien drygt 500 elever från tolv olika skolor.
Agélii Genlott och Grönlunds studie visade att de som använde STL hade upp emot 20 procents bättre resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, jämfört med andra undervisningsmetoder. Lågpresterande elever förbättrade sina resultat ännu mer. Resultaten blev också betydligt mer likvärdiga mellan flickor och pojkar.
Uppmärksammades av Google
– Jag blev förvånad över att skillnaden mellan de olika grupperna var så stor, och att de barn som använde digital teknik utan någon struktur fick så pass mycket sämre resultat än de som inte hade tillgång till digitala hjälpmedel alls, säger Annika Agélii Genlott.
Nu har studien uppmärksammats av Google. Annika Agélii Genlott har fått medverka vid ett symposium i San Fransisco i november. Det vände sig till personer inom utbildningssektorn. Målet var att de ska få information om hur lärandet ska kunna förbättras tack vare digital teknik.
Webbkonferens över alla tidszoner
Annika Agélii Genlott spelade även in en keynote som kommer att ingå i den globala webbkonferensen Education on Air den 3 december. Webbkonferensen går över alla tidszoner men kommer även att gå att ta del av i efterhand. Målet är att konferensen, som är gratis, ska nå 100 000 personer i 185 länder över hela världen.
– Tekniken är här för att stanna. Nu handlar det om att se hur den kan användas effektivt. Det här är en modell som visat sig fungera bra, säger Annika Agélii Genlott.
Vad hoppas du din medverkan vid de olika konferenserna ska leda till?
– Jag hoppas att ledande personer inom skolsystem över hela världen ska ta ansvar och inte bara köpa in digital infrastruktur utan också fundera över hur man kan stötta lärarna i användandet av den. Sverige har redan i dag en hög grad av digital infrastruktur, men inte speciellt bra skolresultat. Det är otroligt viktigt att ledare tar ansvar och stötar lärarna i hur man kan använda digitala verktyg på olika sätt för att bidra till ett ökat lärande hos eleverna, säger Annika Agélii Genlott.
Text och bild: Cathrine Gustavsson
Anmäl dig på denna länk till den gratis webbkonferensen Education on Air, som kommer ut den 3 december och där Annika Agélii Genlott medverkar.
Artikel på oru.se från den 23 maj 2016