Forskningsbaserat lärande

Genom att du som student får pröva och uppleva förtjänsterna av forskningsbaserade arbetssätt, förbereds du också på ett konkret sätt inför skrivandet av utbildningens självständiga arbeten.

Övningsskolan kan utgöra en viktig arena där du kan pröva metoder ute i verksamheten, men det skapas också goda möjligheter för ditt forskningsbaserade lärande genom väl genomtänkta läraktiviteter och examinationsuppgifter i utbildningens campusförlagda delar.

För att ytterligare konkretisera hur du kommer att möta forskningsbaserat lärande i din utbildning och visa på den röda tråden i detta, har vi preciserat tre kompetensområden som på olika sätt genomsyrar de kurser du går.

Ta in och kritiskt värdera
Förmågan att läsa, förstå och tolka texter är en viktig förmåga för varje samhällsmedborgare. För dig som lärare kan det vara extra viktigt, eftersom du kommer att ställas inför en mängd olika texter som på olika sätt berör läraryrke, undervisning och lärande.

Du kommer att ges möjlighet att utveckla din forskningslitteracitet. Det sker bland annat genom att du får lära dig att kritiskt granska litteratur för att utveckla en förståelse för olika genrer och vetenskaplighet. 

Upptäcka och förstå
Att som lärare ta reda på vad elever kan, förstår och tänker är en av de viktigaste delarna i läraryrket. Detta kommer i hög utsträckning att ske muntligt och ”i stunden”.

För att du som lärare genom enskilda och kollegiala processer ska kunna utveckla din undervisning, lärmiljö och skola på ett systematiskt sätt, behöver du utveckla förmågan att observera.

För att kunna göra detta med ett vetenskapligt förhållningssätt måste du också ha förmågan att granska denna typ av texter med en systematik som skapar goda förutsättningar för en objektiv bedömning.

Kommunicera
Som lärare är det egna skrivandet centralt. I yrkesvardagen ställs det olika krav på skrivande. Det kan handla om att formulera arbetsuppgifter så tydligt ochbegripligt som möjligt, att formulera tjänsteanteckningar i känsliga elevärenden ellerskriftliga omdömen, att skriva veckobrev som är snabbt överblickbara, att skriva ansökningar till olika finansiärer om medel till undervisningsprojekt eller att avrapportera ett utvecklingsprojekt till skolhuvudman.

Detta ställer höga krav på skriftspråklig säkerhet och förmåga till omdöme, samt stilistisk bredd i den skriftspråkliga repertoaren.

I utbildningen ingår mål som att visa kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder, ha kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt reflektera över egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Dessa och ytterligare några mål syftar till att ge utbildningen en vetenskaplig förankring men också att ge praktiska verktyg för framtidens lärare. Som lärarstudent är det dock inte alltid helt uppenbart vad mer vetenskapsteoretiska, metodologiska eller kunskapsteoretiska resonemang som man stöter på i utbildningen ska användas till. I våra kursutvärdering får vi ibland kommentarer som:

Vi är inte forskare eller uppsatsskrivare, vi är lärarstudenter. Vi behöver mer ämneskunskap och hands on experience.

Poängen med Forskningsbaserat lärande är att det ska genomsyra hela och hjälpa dig som student att se vilka likheter det finns mellan hur forskare arbetar och hur lärare behöver arbeta. Vi tänker att de mer abstrakta och teoretiska inslagen i utbildningen då kan upplevas som relevanta eftersom det blir tydligt att de kan utgöra centrala verktyg och tillvägagångssätt för kompetensutveckling och utveckling av pedagogisk verksamhet i ditt framtida yrkesliv.

Läraryrket är komplext och en lärare förväntas ha många färdigheter, praktiska såväl som teoretiska. Utbildningen ska ge dig förutsättningar att utveckla kunskaper och förmågor som du behöver i läraryrket. Vi vill hjälpa dig att utvecklas mot de högt ställda förväntningar på akademisk kompetens som ställs på lärare idag och i framtiden. I den processen förväntas du bidra med nyfikenhet, experimentlusta, systematik och noggrannhet. Du förväntas dokumentera, analysera och reflektera själv och tillsammans med andra. Kort sagt förväntas du engagera dig i Forskningsbaserat lärande.

Nedan lyfter vi dessa begrepp innan vi kommer in på hur du kommer att möta forskningsbaserat lärande under dina studier.

Vetenskaplig grund
I skollagen som kom 2010 står det att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket gör följande tolkning av vetenskaplig grund:

Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. (se vidare Skolverket, här)

För att det ska vara möjligt krävs kunskaper om var man kan få tag på relevant forskning, hur den kritiskt kan granskas och hur dess resultat kan användas. Skola på vetenskaplig grund kräver också kunskap om forskningens verktyg och hur dessa kan användas för att systematiskt undersöka och utvärdera sin verksamhet.

Beprövad erfarenhet
Beprövad erfarenhet handlar om professionens gemensamma kunskap som växer fram över tid, som är kollegialt granskad, diskuterad och dokumenterad (se vidare här). Det är också mer än vad enskilda lärare gör på en skola. Det krävs att den är delad. En förutsättning för delning är att erfarenheterna är systematiskt dokumenterade och kan kommuniceras.

Evidens och evidensinformerad undervisning 
Vi är för olika för att generell kunskap om undervisning och lärande ska gälla för alla. Det går därför inte att tala om utbildning som evidensbaserad verksamhet i den mer naturvetenskapliga meningen. I stället handlar det om att hålla sig ajour med forskning med potentiell relevans för yrket. Detta skapar förutsättningar för evidensinformerad undervisning.

Vetenskapligt förhållningssätt
Lärare i dagens förskola och skola förväntas bidra till skolutveckling och kollegialt lärande. Det kräver engageman i och förståelse för hur man tillsammans kan skapa kunskap genom att synliggöra sina erfarenheter för varandra och reflektera över utfallet tillsammans, för detta behövs flera kompetenser. Ett vetenskapligt förhållningssätt handlar om ”en undersökande kultur där professionen själva diskuterar, kritiskt granskar, använder och utvärderar forskningsresultat utifrån sin erfarenhet” (se vidare Skolverket, här). Det forskningsbaserade lärande som genomsyrar utbildningens kurser bidrar till det vetenskapliga förhållningssättet genom att visa på värdet och relevansen av systematiska och kollegiala observationer och reflektioner.