VFU på övningsförskola och skola (2021)

Författare: Anna-Lova Rosell, Gabriel Hällqvist, Frida Dahlin och Elisabeth Johansson

Publikationstyp: Rapport

Rapporten presenterar resultaten av en intervjustudie som gjorts med lärarstudenter som genomfört en eller flera perioder av verksamhetsförlagd utbildning1 inom ramen för en övningsförskola eller skola. Studien fokuserar studenternas upplevelser av VFU och hur den bidragit till deras
professionsutveckling. Sammantaget har 22 studenter från samtliga program intervjuats. Arbetet har genomförts inom ramen för delprojektet Övningsskola 2.0. Resultatet av studien presenteras under fem tematiska rubriker under vilka de viktigaste resultaten och förslagen till fortsatt arbete sammanfattas.

Kontinuitet som princip i VFU-placering:
Att återplaceras till samma verksamhet och om möjligt till samma handledare, ger trygghet och större möjlighet till kontinuitet i handledningen. Genom återplacering riskerar dock studenter att förlora möjligheten att skapa en bredd av erfarenheter från olika förskole-, och skolkontexter. Det påbörjade arbetet med att organisera VFU i samverkansnoder kan utgöra ett sätt att öka bredden i studenters erfarenheter under VFU. Det arbete som pågå med att utveckla progressionsmatriser och en digital portfolio kan möjliggöra en större kontinuitet i handledning och reflektion över studenternas professionsutveckling.

Samverkan mellan campusförlagda och verksamhetsförlagda delar av utbildningen:
Olika VFUplatser har olika förväntningar på studenter gällande tid i verksamheten och omfattning av undervisning, och dessa förväntningar går inte alltid i linje med lärarutbildningens formella krav. Det har även framkommit att bedömning av VFU i enstaka fall inte sker enligt de formella dokumenten. Detta tyder på att det finns vissa brister i samverkan mellan lärosäte och verksamhet, och i enskilda handledares kompetens. Delprojektets förslag är att i fortsatt arbete fokusera på att formulera, eller förtydliga befintliga, gemensamma riktlinjer samt att en fortsatt dialog med övningsskolorna gällande bedömning av VFU bör prioriteras i utvecklingsarbetet.

Handledning:
Handledarens förhållningssätt till studenten och till uppdraget, arbetslagets förhållningsätt till studenten, samt tydlighet i strukturen för handledningen, är centrala faktorer för studenternas professionsutveckling under VFU. Stressiga arbetssituationer i verksamheterna och handledare som vill, men inte har möjlighet, att prioritera handledning i den mån avtalen föreskriver har påverkat flera informanters upplevelse av VFU negativt. Detta är en viktig ledningsfråga som bör diskuteras inom de förskolor och skolor där våra studenter genomför VFU, och som VFU-samordningen behöver följa upp kontinuerligt. Det är också viktigt att även fortsättningsvis prioritera utbildningsinsatser för att säkerställa handledarkompetens.

Studentmöten:
Få informanter kan beskriva vilken funktion studentseminariet fyllt under deras VFU. Utöver det organiserade studentseminariet berättar informanterna om mer informella möten med andra studenter som betydelsefulla platser för reflektion, delade erfarenheter, och stöttning. Ett fortsatt
utvecklingsarbete för att säkerställa kvaliteten i studentseminarierna är viktigt, men det är även viktigt att vidare undersöka hur övriga, och mer informella, studentmöten i verksamheten kan skapas.

Integration mellan teori och praktik:
Handledning och studentseminarer har potential att vara ett stöd i studenternas arbete med att integrera teori och praktik till en helhet. Resultaten visar dock att så sällan är fallet och att handledningstillfällen och seminarietillfällen oftast har fokus på praktiska frågor. Genomförande av studieuppgifter och examinationsuppgifter uppfattas ofta som ett stöd i arbetet med att integrera teori och praktik. Uppgifterna kan även fungera som en brygga in i ett handledande samtal med större teoretisk förankring. Delprojektets förslag är att vidare arbeta med att utveckla
studie-och examinationsuppgifter i samarbete med delprojektet Forskningsbaserat lärande. Vissa kompetensutvecklande insatser behövs även för att stärka handledares kompetens i att leda samtal som stödjer studenterna i att bygga dessa kopplingar, i handledning och i studentseminarier.