Kommunala skolhuvudmäns syn på samverkan med universitet kring praktiknära forskning (2020)

Författare: Lena Öijen, Ann Öhman-Sandberg och Urban Haglind

Publikationstyp: Rapport

Syftet med kartläggningen är att undersöka de kommunala skolhuvudmännens erfarenheter och behov av samverkan med Örebro universitet kring praktiknära forskning och vilka interna förutsättningar de har för en sådan samverkan. Kartläggningens resultat baseras på intervjuer med representanter från Region Örebro län (RÖL) och 9 av länets 12 kommuner i Örebro län. Både enskilda intervjuer och gruppintervjuer genomfördes och totalt deltog 24 personer. Intervjuerna genomfördes under december 2019 och avslutades i mars 2020. 

Kartläggningen visar att endast ett fåtal av de intervjuade själva har erfarenheter av att samverka med Örebro universitet kring praktiknära forskning. Erfarenheterna på organisationsnivå av samverkan med Örebro universitet är också relativt låg men intervjuerna visar att flera kommuner har erfarenhet av samverkan med andra universitet. De intervjuade återger en tämligen likartad berättelse om tidigare erfarenheter av att samverka med Örebro universitet. Erfarenheten är att universitetet tidigare har haft ett begränsat intresse av att samverka med regionens skolhuvudmän, men att universitetets intresse
idag är betydligt större. Samtliga intervjuade uttrycker intresse och behov av att samverka med universitetet kring praktiknära forskningsprojekt, men det finns en spännvidd i hur rustade och förberedda de intervjuade uppfattar att den egna skolförvaltning och skolorna är för detta. Det geografiska avståndet till Örebro universitet är något kommunerna längre ifrån lärosätet uppger sig vara vana att hantera och ses inte som något större problem. De små kommunerna i regionen som har få funktioner med allt-i-allo-uppdrag utgör försvårande omständigheter för att samverka, men kan också vara positivt för att snabbt kunna komma igång med praktiknära forskningsprojekt. Intervjuerna visar att det finns en förhoppning om att den satsning på praktiknära forskning som är i en uppstartsfas kommer att bidra till att utveckla skolhuvudmännens skolverksamhet och höja måluppfyllelsen. Behovet av praktiknära forskning ur ett skolhuvudmannaperspektiv handlar överordnat om en möjlighet att få praktiknära samarbeten med universitetets forskare, att ha forskare i skolans vardagspraktik i kommunerna. Kontakten med forskare
framställs främst som ett medel för att förbättra skolans/förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, vetenskapliga grund, stärka lärares professionsutvecklande samt förbättra undervisningen i klassrummet. Önskemålen från de intervjuade är att universitetet fortsätter på inslagen väg, både gällande förhållningssätt gentemot regionens skolhuvudmän som att vidareutveckla kommunikationen och administrationen vid konkreta samarbeten mellan universitet och skolhuvudman. Skolhuvudmännen efterfrågar forskare som har ett starkt engagemang och djup kunskap om skolverksamhet. Avslutningsvis presenteras fyra slutsatser förslag på fortsatt arbete för att skapa hållbara förutsättningar för samverkan kring praktiknära forskning mellan universitet och skolhuvudmän.