Läs målinriktat och effektivt

På universitetet kommer du få läsa en stor mängd litteratur. För att klara studietakten och samtidigt lära dig mer om ämnet, behöver du utveckla förmågan att läsa målinriktat och effektivt. Här får du råd om hur du ska gå till väga.

I dina studier kommer du behöva ägna mycket tid åt läsning. Läsande är en grundförutsättning för kunskapsinhämtning och lärande i alla utbildningar, men du blir också en bättre skribent genom att läsa. Nedan har vi sammanställt information om läsprocessen och olika lässtrategier, som du kan ha nytta av för att planera ditt läsande, läsa mer effektivt samt bättre förstå och minnas det du har läst.

För att kunna läsa målinriktat och effektivt behöver du tidigt göra en plan och prioritera din läsning. På samma sätt som andra studieaktiviteter kan den planeras både terminsvis och veckovis. Vid behov kan du även skapa struktur för varje enskild läsdag.

Fundera vidare på var du ska läsa, när, hur och hur länge. Både platsen, tiden på dygnet och den sammanlagda tid du ägnar åt aktiviteten kan nämligen påverka hur mycket du lyckas läsa och hur effektivt. Avsätt tid för läsning. Tänk på att kurslitteraturen brukar innehålla avancerade resonemang som du kan behöva läsa om flera gånger.

Till läsplanering hör också att fundera på syftet med läsningen. När du har gjort klart för dig själv varför du läser, blir det lättare att välja rätt lässtrategi. Ska du till exempel läsa texten för att förbereda dig inför en föreläsning, plugga till salstentamen eller hitta intressanta resultat att hänvisa till? Svaret hjälper dig dels att undvika att läsa för ytligt och oreflekterat eller tvärtom för djupgående när det inte behövs, dels att avgöra om du behöver läsa allt eller bara vissa delar.

Välj lässtrategi beroende på vad du har för syfte med din läsning. Oavsett vilken strategi du väljer, bör du alltid ha en kritisk blick. Det hjälper dig att bedöma om texten är tillförlitlig som källa och bestämma vad du kan använda den till. De vanligaste lässtrategierna är:

Översiktsläsning: Översiktsläs varje text innan du läser den mer noggrant. Bläddra i den för att bekanta dig med strukturen och få en snabb uppfattning om innehållet. Läs titel, baksidestext, sakregister och innehållsförteckning i en bok eller abstract, tabeller och figurer i en vetenskaplig artikel.
Skumläsning: Ögna ytligt igenom hela texten, för att få en förförståelse av innehållet och för att fånga huvuddragen. Det hjälper dig att avgöra om du behöver läsa hela texten mer noggrant eller om du bara ska återvända till vissa delar. Om det senare visar sig att du inte hinner göra en noggrann genomläsning, har du i alla fall fått en bild av innehållet.

Den viktigaste informationen finns i början (och ofta också i slutet) av en bok, ett kapitel och ett stycke. Läs därför innehållsförteckningen, ögna igenom första och sista kapitlet samt första och sista stycket i övriga kapitel och avsnitt. Om det inte ger dig en tillräckligt tydlig bild av innehållet, kan du också läsa den första meningen i varje stycke.
Djupläsning: Läs texten fokuserat och på djupet för att verkligen förstå den. Läs allt och leta efter den bärande idén i texten men också efter huvudbudskapet i varje kapitel, avsnitt och stycke. Lägg märke till hur textens olika delar hänger ihop och fokusera särskilt på argument, resultat och slutsatser.
Sökläsning: Läs valda delar av texten målinriktat för att hitta specifik information som centrala begrepp eller textens syfte och slutsatser.
Kritisk läsning: Läs alltid litteraturen med kritisk blick. Det innebär att du ställer frågor till texten medan du läser, sätter den i relation till andra texter och analyserar författarens argument, samt att du efteråt reflekterar över innehållet och drar egna slutsatser. Det hjälper dig att avgöra hur du kan använda texten i ditt skrivande. Kan du exempelvis stödja dig på författarens slutsatser i din argumentation? Kritisk läsning är en viktig strategi även vid kamratrespons, när du blir ombedd att ge feedback på en kurskamrats text.

Har du läs- och skrivsvårigheter?

Har du, eller tror du att du har, läs- och skrivsvårigheter? Då kan du behöva komplettera ovannämnda lässtrategier med andra metoder, som att lyssna på din text. Gå till informationen hos Funka för att få det stöd du behöver.

På samma sätt som skrivande är också läsande en process och innehåller olika faser. Läsprocessen kan delas in i tre steg: före, under och efter läsning. Under var och en av dessa steg behöver du vara aktiv och ställa frågor till dig själv och till litteraturen.

Hur du läser kan skilja sig åt beroende på vad du läser. Du kommer sannolikt närma dig och läsa en kursbok på ett annorlunda sätt än en vetenskaplig artikel. Här får du råd om båda.

Före läsningen

Börja med att fundera på syftet och nyttan med läsningen. Varför ska du läsa boken och vad kan du använda den till?
Nästa steg blir att utifrån syftet och tidsramarna välja rätt sätt att läsa. Har du bara tid för att skumläsa boken eller hinner du djupläsa de viktigaste kapitlen?
Närma dig sedan boken genom att läsa titeln och bläddra i den, för att få en övergripande bild av innehållet. Vad tror du att den handlar om?

Film om att läsa kurslitteratur från Kungliga tekniska högskolans Learning Lab.

Under läsningen

Börja med att snabbt ögna igenom ett kapitel i taget, för att sedan läsa det mer ingående. Både skumläsning och djupläsning behövs.
Om du inte behöver eller har tid att djupläsa boken, får du i stället försöka bekanta dig med de viktigaste delarna genom att läsa selektivt.
Gör korta anteckningar under tiden. Anteckna stödord och centrala begrepp. Vad betyder de? Att definiera nya ord hjälper dig bygga ut ditt ordförråd.
Var aktiv! Ställ frågor till texten och återvänd till delar du inte förstod.
Glöm inte att ta pauser, för att orka läsa effektivt i flera timmar.

Läsningen underlättas även av att du blir medveten om hur olika signaler i texten visar vilka delar, eller resonemang, som författaren ser som särskilt betydelsefulla. Författaren kan uttrycka sig på ett sätt som signalerar exempelvis att här kommer något som är centralt, eller en viktig slutsats. Det kan ske med hjälp av fraser och nyckelord som upprepas eller av sambandsord som ”alltså”, ”följaktligen” och ”slutligen”. Ibland finns ett sammanfattande avsnitt i slutet av varje kapitel där de mest centrala aspekterna upprepas. Missa inte heller punktlistor, bilder och tabeller, som också kan innehålla viktiga poänger i texten.

Efter läsningen

Återvänd till boken nästa dag och kontrollera dina anteckningar.
Reflektera över innehållet i dem och försök att knyta det till annat du läst tidigare eller till dina tankar och erfarenheter.
Sammanfatta huvuddragen i boken med hjälp av nyckelorden, antingen i punktform eller som löpande text. Använd egna ord.
Avsätt tid för repetition. Du kan till exempel göra om textens rubriker till frågor, som du sedan besvarar.
Diskutera bokens innehåll med en kurskamrat, för att befästa de nya kunskaperna.

Före läsningen

För att kunna läsa en vetenskaplig artikel ändamålsenligt och effektivt behöver du först förstå vad det är för typ av text. Eftersom en vetenskaplig artikel dokumenterar forskning och presenterar och förklarar dess resultat, är den uppbyggd på ett specifikt, standardiserat sätt. IMRoD-strukturen är väl bekant för den akademiska läsaren. Den gör det lätt att orientera sig i texten och följa forskarens argumentation från val av ämne till svaret på forskningsfrågan. Huvudrubrikerna i artikeln talar om vilken typ av innehåll som finns i varje kapitel. Problemformulering och syfte är centrala delar som alla kapitel relateras till.

Fundera på artikelns titel. Vad tror du att artikeln handlar om? Vad vet du om ämnet sedan tidigare?

Under läsningen

Börja med att läsa abstractet. Då får du en kort sammanfattning av hela artikeln. Läs därefter studiens syfte. För att få överblick över innehållet i en vetenskaplig artikel kan du använda både skumläsning och selektiv läsning. För att verkligen förstå innehållet, behöver du dock djupläsa artikeln och ställa frågor om den, gärna med stöd av en modell som underlättar analys av en krävande facktext. Välj mellan den enklare SQ3R-modellen och de mer avancerade SQ6R- eller THIEVES-modellerna. Glöm inte att anteckna centrala begrepp.

Efter läsningen

Återvänd till dina anteckningar och komplettera dem vid behov.
Ordna stoffet i egna tankekartor, figurer eller tabeller.
Reflektera över artikelns innehåll.
Ordna centrala begrepp i en tabell och reflektera över deras betydelse utifrån din tidigare erfarenhet av exempelvis praktik eller arbete.

Att läsa litteratur på ett annat språk än modersmålet är en del av universitetsstudier. Studenter som vanligtvis behärskar det engelska språket väl i både tal, skrift och läsning, kan uppleva utmaningar med att läsa kurslitteratur på engelska, eftersom den behandlar ett avancerat ämne på hög kunskapsnivå och innehåller ämnesspecifika begrepp.

Om svenska inte är ditt förstaspråk eller om det är utmanande att läsa akademiska texter på engelska, kan du prova följande tips:

Aktivera din kunskap om ämnet – på svenska, engelska eller på ditt förstaspråk. Finns det en populärvetenskaplig sammanfattning av ämnet som kan ge dig en bättre förförståelse av den text du ska läsa?
Översiktsläs och skumläs texten först, även om du inte förstår alla ord, för att inte tappa överblicken. Många ord kommer du ändå få en god uppfattning om genom sammanhanget. Markera dem som du inte förstår.
Identifiera centrala begrepp och nyckelord. Ta reda på vad de betyder. Använd exempelvis ämnesspecifika engelskspråkiga ordböcker som du hittar genom söktjänsten Primo. Utveckla din förståelse av akademiska ord på engelska.
Översätt därefter de så kallade referatverben som visar vad forskaren gör i artikeln och i sin vetenskapliga undersökning. Använd SAOL och Oxford English Dictionary.
Ta hjälp av Readlang, som är ett tillägg i din webbläsare, för att underlätta läsning av texter som inte är skrivna på ditt modersmål. Få en direktöversättning av ett ord eller en fras bara genom att klicka på den. Ord som du klickat på sparas sedan i en ordlista och i så kallade flashcards där du kan öva vidare på dem.

Film om hur du använder Readlang från Tara Cull - ArchiEnglish.

Det kan vara ansträngande att läsa en längre text på skärmen. Här är några tips som kan underlätta läsningen av digitala texter:

Skriv ut texten och se om läsningen känns lättare. Det kan vara lättare att orientera sig i en text och få en överblick, när du håller ett pappersformat i handen.
Testa att läsa medan du håller en penna under textraden. Det kan göra det lättare att fokusera på själva läsningen och hjälpa dig att komma framåt i texten.
Var en aktiv läsare! Det underlättar läsningen och förbättrar samtidigt förståelsen av texten. Anteckna, markera och ställ frågor till texten. I digitala texter finns funktioner där du kan göra markeringar och lägga till egna kommentarer i samband med läsningen.
Ha ett skrivdokument öppet bredvid boken på samma skärm och anteckna i det medan du läser.
Se till att förutsättningarna är goda så att du på bästa sätt ska kunna ta dig an texten. Hur är skärmupplösningen, kroppshållningen och ljuset i rummet?

Har du frågor om läsande och lässtrategier? Välkommen att kontakta handledare vid Akademiskt skrivcentrum akademisktskrivcentrum@oru.se eller besöka vår drop-in.

Källor och litteraturtips

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande. 2 uppl. Studentlitteratur.

Rienecker, L. & Jørgensen, P. Stray (2012). Klara dina studier! – handbok för studenter på universitet och högskola. Liber.

Schött, K., Hållsten, S., Moberg, B. & Strand, H. (2015). Studentens skrivhandbok. 3 uppl. Liber.

Jørgensen, P. Stray (2009). Lästekniker och lässtrategier. Liber.