Riskbedömning

Risker

Att bedöma risker är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet.

Riskbedömning omfattar huvudsakligen stegen riskidentifiering, riskuppskattning och riskvärdering. Med risk avses normalt en sammanvägning av bedömd sannolikhet/frekvens för en oönskad händelse med bedömda konsekvenser av händelsen. Sammanvägningen (normalt produkten) av sannolikhet/frekvens och konsekvens kallas riskuppskattning. Efter riskuppskattningen genomförs riskvärdering, som syftar till att avgöra om riskerna kan accepteras eller om åtgärder måste vidtas. En väsentlig faktor som bör beaktas i riskvärderingen är vilka olika möjligheter som finns att reducera/eliminera risken. Riskanalys brukar användas som beteckning på stegen riskidentifiering och riskuppskattning när man använder en strukturerad och systematisk metodik för granskningen, företrädesvis med etablerade metoder. Begreppet riskbedömning omfattar här även en enklare identifiering och uppskattning av riskerna i ett system utan att någon etablerad riskanalysmetodik används.

Bedömningen av risker behöver göras mot bakgrund av de allmänna erfarenheter som finns i verksamheten och de rutiner som tillämpas. Det är viktigt att hämta kunskaper från sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud. Information kan hämtas från forskning på området och från allmän statistik.

Arbetsgivarens skyldighet

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt.

Arbetstagare, skyddsombud och studerandeskyddsombud ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning och handlingsplan görs.

Exempel på åtgärder

Ta bort riskkällan

Det absolut effektivaste sättet är att ta bort eller byta ut riskkällan. Ett kemiskt ämne kanske kan bytas ut mot ett mindre farligt. En maskin eller utrustning som inte är säker kompletteras med skydd eller byts mot en nyare.

Bygg in riskkällan

Riskerna kan minskas genom att begränsa möjligheterna att komma i kontakt med riskkällan, till exempel genom att utföra högljudda arbetsmoment i separat del av byggnaden eller förvara kemikalier så att det inte går att komma åt dem av misstag.

Minimera risken

I vissa fall måste arbetstagarna jobba i farliga situationer, men genom effektiv personlig skyddsutrustning kan risken minskas för att de blir exponerade eller skadade. Det kan vara, öronproppar i miljö med höga ljud, skyddsdräkt, eller liknande.

Hantera risken

Om inga andra möjligheter finns tillgängliga kan ökad utbildning av personalen eller säkrare arbetsmetoder och rutiner minska risken för skador. Handledning kan underlätta för arbetstagare att arbeta säkrare. Hjälp med prioritering av arbetsuppgifter kan vara ett stöd att hantera risker till följd av ohälsosam arbetsbelastning. Det går också att ändra arbetsrutiner, ge möjlighet att arbeta ostört, möjlighet till avbrott i arbetet, eventuellt förändrade arbetstider och ordna med socialt stöd.

GMM

För riskbedömning av GMM finns särskilda blanketter från Arbetsmiljöverket för F- och L-verksamhet. En riskbedömningen görs i samband med anmälan. Blankett finns tillgänglig på Arbetsmiljöverkets hemsida under ”Anmälan och tillstånd för GMM-verksamhet”.

Forskningsledarens ansvar

Det är upp till varje forskningsledare att tillse att all personal som jobbar i en specifik lokal har kännedom om de riskbedömningar som gjorts för just den lokalen. Personal omfattar även studenter. Forskningsledaren ska dessutom säkerställa att all personal känner till att en riskbedömning ska utföras innan ett nytt arbetsmoment påbörjas.

Praktisk information

Riskbedömningar ska utföras inför nytt arbetsmoment, inför ändringar i verksamheten samt regelbundet som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutiner för dokumentering hanteras av respektive institution. Kontakta laboratorieskyddsingenjören/laboratorieansvarig eller skyddsombud vid frågor rörande riskbedömningar.