Antibiotika (i tex cellkulturer och bakterieodlingar)

Utsläpp av antibiotika riskerar att nå ekosystemet då svenska reningsverk inte har någon effektiv rening av antibiotika och läkemedelsrester. För att inte bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens är det viktigt att undvika att hälla ut antibiotika-innehållande vätskor i avloppet.

Antibiotika i pulverform och större mängder av antibiotikahaltig lösning hanteras som kemikalieavfall och samlas upp i gul plastbox. Lösningar märkt ”antibiotikahaltig lösning”, inga farosymboler krävs.

Vissa antibiotika bryts snabbt ner och kan hällas ut i vask. Exempel penicillin, ampicillin, carbenicillin, kloramfenikol.

Andra antibiotika förstörs vid autoklavering eller kokning och kan därefter hällas ut. Exempel gentamicin, neomycin, streptomycin, geneticin, fungizone/amphotericin, erytromycin, tetracyklin.

En del antibiotika bryts inte ner vid autoklavering eller har okända egenskaper och kan i små mängder sorteras till brännbart. Exempel kanamycin, ciprofloxacin, vankomycin, zeomycin, zeozin.

T.ex. cellodlingsmedium som innehåller antibiotika där de levande cellerna inte har avdödats eller där det kan finnas infektiöst material ska hanteras som ”Stickande/skärande smittförande avfall” (gula boxar).