Gaser och trycksatta anordningar
En gas definieras i arbetsmiljöverkets föreskrift som ett ämne i gasformigt tillstånd, ett ämne i flytande tillstånd (kondenserad gas) vars ångtryck är högre än 3 bar (0,3 MPa, absoluttryck) vid + 50 ℃ samt koldioxid i fast tillstånd.
Ett ämnes aggregationstillstånd (fast, flytande eller gas) bestäms av ämnets omgivning. Vid förändringar i tryck och temperatur kan ämnet övergå från ett tillstånd till ett annat. Hantering av gas sker ofta vid höga tryck, vilket ställer stora krav på materialet. En trycksatt anordning får inte användas vid högre eller lägre tryck och temperatur än vad som bedömts av tillverkaren eller ett ackrediterat kontrollorgan.
Om gasbehållaren av någon anledning går sönder medför det att personer i den omedelbara omgivningen kan skadas av gasen eller av själva behållaren. Skador kan då uppkomma genom kvävning, brand eller explosion, av tryckvågen från gasutsläppet eller av omkringflygande material. Gasen kan också spridas över ett större område och då är det huvudsakligen gasens kemiska egenskaper som kan orsaka skador. Spridningen av gasen beror på dess fysikaliska egenskaper som gasens densitet i förhållande till luften, temperaturen samt yttre faktorer t.ex. vindriktning och vindhastighet. Tunga och kalla gaser sprids längs marken medan lätta söker sig uppåt.
Vid olycka, spärra av området och varna personal och omgivning. Endast personer som behövs för räddningsarbetet får befinna sig i riskområdet. Skadade flaskor ska märkas och gasleverantören ska informeras före fortsatt hantering/transport av kärlet.
I all verksamhet där gas hanteras ska en riskbedömning göras. När process, utrustning eller driftsförhållanden ändras ska en ny riskbedömning utföras. Med utgångspunkt från gjord riskbedömning ska de åtgärder vidtas som behövs för att säkerställa säkerheten. Det finns flera olika risker att beakta vid hantering av gas. I första hand gäller det riskerna för inandning, stänk på hud eller i ögon, kvävning samt brand och explosion. Effekten som gasen ger upphov till är bl.a. beroende av vilken gas det är och vilken koncentration som personen utsätts för samt expositionstiden. Om risk för stänk eller annan kontakt inte kan uteslutas, skall personlig skyddsutrustning som ger tillräckligt skydd användas.
I lokal där gas hanteras, ska ventilationen vara sådan att syrgaskoncentrationen i luften normalt inte understiger 20 volymprocent och inte överstiger 22 volymprocent. Om syrgaskoncentrationen understiger 18 volymprocent skall andningsapparat användas vid arbete i lokalen.
På ORU finns trycksatta anordningar i form av exempelvis gasflaskor, brandsläckare och autoklaver.
Vid ett allvarligt olycksfall eller tillbud ska arbetsgivaren snarast anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ansvarar för att olycksfall och tillbud vid användning av trycksatta anordningar dokumenteras och utreds samt att nödvändiga åtgärder som utredningen visar på genomförs.