Riskklasser vid arbete med biologiska smittämnen
Riskklass 1:
Biologiskt ämne som normalt inte orsakar infektioner hos människa, t.ex. Escherichia coli, Saccharomyces cerevisiae (bagerijäst).
Riskklass 2:
Smittämne som kan orsaka sjukdomar hos människor och kan utgöra en fara. För de flesta finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Oftast är spridningsrisken begränsad. Exempel på sådana smittämnen är Salmonella spp. (de flesta), streptokocker, stafylokocker samt adenovirus.
Riskklass 3:
Smittämne som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och djur och kan utgöra en allvarlig fara att arbete med. Ofta finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Det kan finnas risk för spridning ut till samhället. Exempel på sådana ämnen är Bacillus anthracis (mjältbrand), E. coli O157:H7 (blödande tjocktarmsinfektion ibland med allvarliga biverkningar), Yersinia pestis (böldpest/digerdöden), gulafebern-virus, HIV-virus, rabies-virus samt SARS-CoV-2 (COVID-19).
Riskklass 4:
Smittämne som kan orsaka mycket allvarliga sjukdomar hos människor och kan utgöra en allvarlig fara. Det finns sällan möjlighet till effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Det kan ge stora konsekvenser om smittämnet sprids ut i samhället. Exempel på sådana ämnen är Lassafebervirus, Ebolavirus och Marburgvirus.
Arbetsgivaren skall föra register över de arbetstagare som kan ha exponerats för ämnen av riskklass 3 och 4.
Arbetsgivaren ska vid behov erbjuda, vaccination om sådan finns, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.
Arbete med biologiska smittämnen i riskklass 2, 3 och 4 kräver riskbedömning, riskklass 1 riskbedöms av användaren om denne tror att arbetet kan innebära en risk. Bestämmelser som gäller för arbete med biologiska smittämnen återfinns i AFS 2018:4 om Smittrisker samt AFS 2001:1 om Systematiskt arbetsmiljöarbete. I riskbedömningen ska man bland annat identifiera vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk, hur smittämnet skulle kunna orsaka infektion samt vilka och hur alvarliga konsekvenser det kan få för arbetstagaren att bli utsatt för smittämnet.
Lokaler, inredning och utrustning ska anpassas till verksamheten för att minimera risken för smitta. Skyltar för biologisk fara med text "Smittrisk/Biohazard" samt angiven riskklass eller skyddsnivå skall finnas vid ingångar till lokaler med biologiska smittämnen.
God personlig hygien ska iakttas vid arbete med smittämnen dvs. man ska följa god mikrobiologisk teknik enligt uppsatta rutiner och arbetsgivaren ska bland annat se till att arbetstagare kan tvätta eller desinfektera händerna, i arbeten med smittrisk. Vidare ska särskilda skyddskläder användas vid arbete som kan medföra exponering för smittämnen. Dessa skyddskläder t.ex labbrock och eventuell personlig skyddsutrustning tas av innan arbetsområdet lämnas för att förhindra smittspridning till andra lokaler. Det ska finnas rutiner för hur skyddskläder, personlig skyddsutrustning, kontaminerat material, utrustning och avfall dekontamineras på ett säkert sätt. Dekontamineringen ska ske så snart som möjligt.
På Arbetsmiljöverkets hemsida finns information som underlättar för dem som ska göra riskbedömningar, anmäla eller söka tillstånd för biologiska agens och/eller GMM.
- Arbetsmiljöverkets hemsida om smittrisker
- Arbetsmiljöverkets hemsida om GMM
- Arbetsmiljöverkets hemsida om användning av mikroorganismer
- Folkhälsomyndighetens hemsida om biosäkerhet, god mikrobiologisk praxis mm
- Information om riskbedömning av mikrobiologiskt arbete finns även på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Det behövs ingen anmälan för arbete som består av primär-odling eller koncentrering direkt ur ett prov utan ytterligare odling. Om det finns en anmälan eller tillstånd för genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) för det avsedda arbetet behöver man inte göra ytterligare en anmälan för smittämnen.