Arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM)

Användningen av genmodifierade organismer i Sverige regleras i miljöbalken, kapitel 13 och kompletteras av ett antal svenska förordningar och föreskrifter (t.ex. Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer AFS 2011:2). Syftet med reglerna är att skydda människors hälsa samt miljön.

GMM:  En mikroorganism vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.

All användning av GMM ska enligt lag riskbedömas eftersom dessa kan innebära risker för hälsa och miljö. Användningen ska riskklassas (se Arbete med biologiska smittämnen) och därefter klassificeras i en av kategorierna F, L eller R-verksamhet (se nedan). All innesluten GMM-verksamhet ska anmälas till Arbetsmiljöverket, och i vissa fall behöver tillstånd erhållas. Verksamhet är ett administrativt begrepp som innefattar en ansvarig person, en adress, en skyddsnivå, samt ett verksamhetsslag t.ex. laboratorieverksamhet, undervisning eller djurförsök. I en godkänd verksamhet kan flera användningar ingå, där varje enskild användning riskbedöms för sig. Notera att det är användningen som riskbedöms och inte enbart GMM-organismen; exempelvis kan en användning innehålla arbetsmoment som gör att risken ökar och användningen kan då behöva utföras på en högre skyddsnivå.

F-verksamhet - Ingen eller försumbar risk (skyddsnivå 1)
L-verksamhet - Låg risk (skyddsnivå 2)
R-verksamhet - Måttlig eller hög Risk (skyddsnivå 3 och 4, samt storskalig verksamhet på skyddsnivå 2)

Följande räknas inte som GMM: Organismer som framställs genom mutagenes (med hjälp av strålning eller kemikalier); Mikroorganismer som framställs genom cellfusion av prokaryota arter som utväxlar genetiskt material genom kända fysiologiska processer; Mikroorganismer som framställs genom cellfusion av celler av eukaryota arter inklusive framställning av hybridomceller och fusioner av växtceller.