Nyhetsartikel i dagspress

Detta är en checklista för grundläggande källkritik av nyhetsartiklar i dagspress. Om du har kommit lite längre i din utbildning och vill ha fördjupad information kan du klicka på pilarna intill rubrikerna.

Observera att checklistan gäller nyhetsartiklar som gör anspråk på att rapportera en objektiv bild av en företeelse, alltså inte debattartiklar, krönikor eller recensioner.

Vem?

  • Kontrollera om journalisten har skrivit om ämnet förut. Är det så att skribenten har detta som ett specialområde som hen bevakar kontinuerligt stärker det trovärdigheten jämfört med om ämnet förefaller vara helt nytt för skribenten.
  • Det finns en uppsjö av hemsidor som liknar seriösa nyhetssajter men som ängar sig åt vinklad opinionsbildning eller satir.

Vad?

  • Det bör inte vara en ledartext, krönika eller recension. Sådana texter är exempel på åsiktsjournalistik och har inte som syfte att presentera en objektiv bild av ämnet.
  • Det bör vara en artikel som publicerats i tidningen eller på tidningens webbupplaga och inte ett blogginlägg.
  • På sociala medier sprids ofta förvanskade artiklar eller artiklar där delar av en text tagit ur sitt sammanhang så att innehållet blir missvisande.

Hur?

  • Författaren bör redovisa vad hen baserar sina påståenden på och dessa bör inte baseras på författarens egna känslor eller åsikter.
  • Fundera på om det finns anledning att tvivla på att de källor skribenten använder kan ge trovärdig information. Det stärker trovärdigheten om flera oberoende källor ger samma information.
  • Finns det viktig information som journalisten inte undersökt eller inte haft tillgång till? Finns det parter i frågan som inte fått komma till tals som kan ha ett annat perspektiv?

Varför?

  • Fundera på om avsändaren kan ha andra syften än detta (exempelvis ekonomiska, politiska, personliga) och om dessa kan komma i vägen för det övergripande syftet.

När?

  • Om det finns nyare artiklar kan dessa innehålla mer aktuell information om ämnet.
  • När en händelse precis ägt rum är de första rapporterna ofta bristfälliga och ibland helt felaktiga eftersom man inte hunnit få all information ännu.

Till vem?

 

Vad säger andra?

  • Om flera oberoende källor säger samma sak stärker det sannolikheten att det stämmer.
  • Om flera källor säger olika saker är risken stor att någon eller alla av källorna innehåller felaktigheter.
  • Notera att i fall där journalister genom långvarigt metodiskt undersökande, så kallad grävande journalistik, kommer fram till ett avslöjande dröjer det ofta en tid innan journalister från andra tidningar kan bekräfta det som sägs. Detta eftersom konkurrenterna inte har tillgång till samma material som de journalister som gjort avslöjandet.