En akademisk text bör ha en tydlig struktur som framhäver innehållet och visar samband mellan enskilda textdelar. Eftersom strukturen är förväntad, effektiviserar den både läsning och skrivande. Följ därför uppgiftsanvisningar och mallar du får i kursen, för att organisera ditt stoff, men lägg också ned tid och omsorg på att signalera strukturen. Nedan får du mer vägledning.
Innehållet i akademiska och vetenskapliga texter organiseras på ett särskilt sätt, som tar hänsyn till läsarens behov av att kunna orientera sig i texten och snabbläsa den. Struktureringsarbetet sker på flera nivåer. Textens övergripande struktur – disposition – avser textens indelning i kapitel och avsnitt, vilket blir allt viktigare ju längre text du skriver. I enskilda avsnitt är styckeindelning en viktig struktureringsprincip, men strukturarbetet bör fortsätta även inuti varje stycke. Där påverkas läsbarheten av hur meningarna följer på varandra, hur informationen i dem ordnas samt hur sambandet inuti stycken och meningar markeras.
I kortare akademiska texter blir din uppgift att redovisa kunskap, oftast genom att redogöra för och diskutera den. Då brukar det vara tillräckligt att dela in innehållet i en inledande del, en huvuddel och en avslutande del. Strukturen kan då signaleras med hjälp av en tydlig styckeindelning och eventuellt några välvalda rubriker. I den inledande delen anger du varför och i vilket sammanhang du skriver texten eller kort berättar vad du tänker göra. Det bidrar till att texten blir självförklarande och lättare att läsa.
Syftet med denna rapport är att redogöra för resultatet av en fältstudie.
I denna VFU-uppgift undersöker jag lärarens bemötande av elever med studiesvårigheter.
I denna examinationsuppgift kommer jag att först redogöra för X och sedan diskutera dess påverkan på Y.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av utbildningen för att bli sjuksköterska. Utbildningen ägde rum på Ängens vårdcentral i syfte att under två dagar observera sjuksköterskans arbete med barn.
I huvuddelen gör du sedan det du har utlovat i inledningen, till exempel att redogöra för ämnet med stöd av kurslitteraturen, diskutera eller argumentera för något. Sammanfatta det du har gjort i den avslutande delen och påminn om det inledande syftet. Den avslutande delen kan inledas med:
Sammanfattningsvis kan det konstateras ...
Slutsatsen blir att ...
I detta PM har vi identifierat tre orsaker till lönegapet mellan män och kvinnor.
I texter som hemtentamen är det ofta tillräckligt att tydligt skilja åt svar på enskilda frågor.
Även om din text inte blir längre än 1–2 sidor, underlättas ditt skrivarbete av en dispositionsplan. Utforma den gärna som en punktlista och ordna det du vill ha med i texten logiskt, eller rita en tankekarta med arbetsrubriker för varje avsnitt och stycke.
IMRoD-modellen
Längre akademiska texter som uppsatser och rapporter brukar ha en fast disposition med på förhand bestämda kapitel och kapitelrubriker. Kapitlens inbördes ordning följer den så kallade IMRoD-modellen och speglar en överenskommelse mellan akademisk skribent och läsare om hur vetenskap bäst presenteras. Ordet IMRoD består av initialbokstäverna i kapitlen Inledning, Metod och material, Resultat och Diskussion. Modellen som härstammar från naturvetenskaperna används idag i olika varianter inom allt fler utbildningar, där den ibland kompletteras med ett teoriavsnitt.
Den bakomliggande idén i IMRoD är att det blir lättare för läsaren att förstå dina resultat och vad de betyder i en större kontext, om du först introducerar ämnet, ringar in problemområdet, redogör för det som redan är känt om det och därefter noggrant beskriver hur du har genomfört undersökningen.
Efter Swales, J.M. (1990). Genre Analysis. English in academic and research settings. Cambridge University Press.
Du kommer att möta IMRoD-strukturen i vetenskapliga artiklar och i ditt uppsatsskrivande. Följ alltid ämnets uppsats- eller rapportguide när du ska göra en dispositionsplan, och glöm inte att anpassa den till typ av undersökning. En uppsatsguide brukar också innehålla information om vilken typ av innehåll som varje enskilt kapitel bör ha, men du kan även ta reda på mer om detta i en uppsatshandbok.
Trådrulle-komposition
I figuren ovan framställs uppsatsens komposition som en trådrulle. Ändarna som smalnar av mot mitten åskådliggör textens väg från generellt till specifikt innehåll och tillbaka. Det innebär att inledningen först presenterar mer allmänna och för läsaren bekanta beskrivningar av ämnet, innan problemområdet avgränsas och det specifika syftet formuleras. Diskussionen rör sig i motsatt riktning från de viktigaste resultaten och svaret på forskningsfrågan till vad resultaten betyder i ett bredare perspektiv.
Koherens – delarnas inre överensstämmelse
Det är förstås viktigt att kapitel och avsnitt följer i en logisk ordning, så att texten får en röd tråd. Lika viktigt är att den bildar en sammanhängande (koherent) helhet, där delarna hänger ihop genom bland annat relationer mellan kapitel som inte direkt följer på varandra. Ett exempel på det är syftet som styr innehållet i alla kapitel, ett annat samstämmigheten mellan textens inledande och avslutande delar, där diskussionsavsnittet bör återknyta till både syftet, tidigare forskning och vald metod.
Rubriker och metatext
Slutligen bör du på olika vis göra textens övergripande struktur väl synlig. Ett sätt är att skapa en innehållsförteckning, där uppsatsens hierarkiska struktur blir tydlig, ett annat att numrera och grafiskt markera rubriker i löptexten. Ett tredje sätt att synliggöra strukturen är att förse läsaren med hänvisningar till det som tidigare har beskrivits i texten eller det som kommer att avhandlas i kommande kapitel. Sådana fraser och textstycken som handlar om själva texten, och inte det undersökta ämnet, kallas metatext. Den kan ha formen av korta texthänvisningar eller hela ingresser som förklarar hur ett längre kapitel är uppbyggt. Några exempel på metatext är
(se tabell 1) Runslingans utformning återges i figur 5 nedan. I föregående avsnitt beskrevs … Ovanstående exempel visar ... Nedan följer en genomgång av …
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska bakgrund. Inledningsvis beskrivs ekonomisk teori som berör den empiriska undersökningen. Därefter förklaras sambandet mellan penningpolitiken och bostadsmarknaden.
Även dispositionsavsnitt som beskriver textens uppbyggnad och ibland efterfrågas i längre uppsatser är ett exempel på metatext.
Film om metatext från Örebro universitetsbibliotek.
Även innehållet i kapitel och avsnitt måste disponeras. Hur du gör det är inte alltid givet på förhand och beror på typ av innehåll. Börja med att fundera på vilken dispositionsprincip som blir mest lämplig, logisk eller effektiv. Hur skapar du en röd tråd som blir lätt att följa?
Det finns ett antal dispositionsprinciper att välja bland. Presentera stoffet tematiskt om du ska beskriva olika aspekter av något, en efter en, kronologiskt om du behöver redogöra för ett experiment, ett historiskt skeende eller utveckling inom ett forskningsfält och kontrastivt om du ska jämföra något eller redovisa olika argument. Orsak-verkan-principen är lämplig om du behöver förklara orsaken eller följderna av något. Förutom dessa principer kan du också skapa en röd tråd i avsnittet genom att röra dig
från helheten till detaljerna eller
från en generell till mer specifik beskrivning.
Tänk också på att tidigt ange temat för avsnittet och att avsluta med en kort sammanfattning, där du återknyter till det angivna temat och pekar framåt mot något av de kommande avsnitten.
