Referenssystem och referensguider

APA-systemet är ett parentessystem, vilket innebär att källhänvisningar anges inom parentes direkt i löptexten. Källuppgiften består av ett huvudord – oftast författarens efternamn eller den utgivande myndighetens/ organisationens namn – och publikationens utgivningsår, utom vid citat då även siduppgift ska anges. Övriga uppgifter om källan redovisas i referenslistan där källorna ordnas alfabetiskt efter huvudordet. Källhänvisningen placeras alltid före punkt i en mening.

Fördelen med APA-systemet är att det tydligt framgår vilken källa du stödjer dig på. En möjlig nackdel är att källhänvisningen ibland blir lång, särskilt vid kollektiv källhänvisning eller när sidhänvisning krävs och källhänvisningarna blir många.

Harvardsystemet är ett parentessystem, vilket innebär att källhänvisningen anges inom parentes i löpande text. Källuppgiften består av ett huvudord – oftast författarens efternamn eller den utgivande myndighetens/organisationens namn – och publikationens utgivningsår, utom vid citat då även siduppgift ska anges. Övriga uppgifter om källan redovisas i referenslistan där källorna ordnas alfabetiskt efter huvudordet. Parentesen placeras alltid före punkt i en mening.

Fördelen med Harvardsystemet är att det blir tydligt för läsaren vilken källa du stödjer dig på. En möjlig nackdel är att parentesen ibland blir lång, särskilt vid kollektiv källhänvisning eller när siduppgift krävs och hänvisningarna blir många.

IEEE-systemet är ett siffersystem. Det betyder att källhänvisningar anges med siffror som placeras inom var sin parentes [ ] i löpande text. Den första källan som du hänvisar till i texten får nummer [1], den andra nummer [2] och så vidare. Varje källa behåller sitt nummer genom hela texten. I referenslistan förtecknas källorna i nummerordning med den aktuella siffran framför referensen. Lägg märke till att källhänvisningen alltid placeras före punkt i en mening, samt att källorna även vid en kollektiv källhänvisning förses med var sin parentes.

Två fördelar med IEEE-systemet är att källhänvisningarna tar mindre plats än i parentessystemet och att det är lätt att hitta bland rätt referenser i referenslistan. Till nackdelarna hör att det under arbetets gång kan bli svårt att hålla reda på källorna, att läsaren vid passiv källhänvisning inte kan se vilken källa som åberopas, samt att numreringen kan behöva ändras när en ny källa inkluderas i texten. Ett tips är att använda APA först och att ändra till siffror när texten är helt klar. Numreringen måste alltid kontrolleras mycket noggrant.

Oxfordsystemet är ett fotnotsystem. Det betyder att källhänvisningen utformas som en upphöjd siffra¹ som placeras omedelbart efter ett referat eller citat. Siffran hänvisar till numrerad fotnot med källinformation längst ned på samma sida. Första gången en källa nämns i texten bör källuppgifterna i fotnoten vara så fullständiga som möjligt, dock inte nödvändigtvis lika utförliga som i referenslistan. Andra gången anges endast författarens efternamn och sida. I referenslistan förtecknas källorna i alfabetisk ordning.

Fördelen med Oxfordsystemet är att nummer inte stör läsningen på samma sätt som parenteser och att läsaren inte behöver bläddra i texten, för att få reda på vilken källa som åberopas. En nackdel som många upplever är att fotnoterna ibland blir många.

Fotnoter brukar ibland också användas tillsammans med andra referenssystem för tilläggsinformation och ordförklaringar. Nottexten inleds även då med stor bokstav och avslutas med punkt.