Vetenskaplig originalartikel

Detta är en checklista för grundläggande källkritik av vetenskapliga originalartiklar. Om du har kommit lite längre i din utbildning och vill ha fördjupad information kan du klicka på pilarna intill rubrikerna.

Observera att checklistan är allmänt hållen och att det kan finnas särskilda förutsättningar att ta hänsyn till inom just ditt ämne. Tänk också på att du inte nödvändigtvis behöver förkasta artikeln i dess helhet för att den inte uppfyller samtliga kriterier, men att du i sådana fall bör fundera extra kring vad du kan lita på och hur artikeln kan användas.

Vem?

  • Googla författarens namn. Om det är en forskare, kommer du oftast till en profilsida på ett universitet eller en högskola.
  • Du kan också kontrollera om författaren har publicerat fler artiklar på samma område.
  • Observera att tidskrifter med peer review innehåller en del texter som inte presenterar forskning (ledare, recensioner etc.) och att dessa inte är granskade. Kontrollera att artikeln verkligen presenterar resultatet av forskning.
  • Tänk på att en artikel som har genomgått peer review ändå kan ha brister!

Vad?

  • Kontrollera att författaren verkligen har gjort en egen undersökning och inte bara hänvisar till andra.
  • Jämför med andra texter på området. Är texten skriven enligt de normer som råder på området ifråga om stil, språk, formalia, referenser etc.? Vetenskapliga artiklar har i regel långa referenslistor i slutet av artikeln.
  • Introduktion, metod, resultat och analys/diskussion bör ingå i texten i någon form. Observera att de inte behöver ha egna rubriker men att information om dessa delar bör finnas någonstans i texten.

Hur?

  • Kontrollera att metoden är såpass utförligt beskriven att man kan bilda sig en god uppfattning om hur studien gått till.
  • Jämför författarens tillvägagångssätt med de rekommendationer som finns i för ämnet relevant metodlitteratur.
  • Är det tydligt hur slutsatserna och resultatet hänger ihop?

När?

  • Det finns inget generellt bästföredatum, utan forskning åldras olika snabbt inom olika områden. Fundera på vad som har ändrats sedan studien gjordes och om det påverkar studiens relevans.

Till vem?

  • Uttrycker sig författaren på ett sätt som du kan förvänta dig av någon som talar till andra forskare och experter inom området?

Varför?

  • Fundera på om det finns några indikationer på att författaren har andra motiv bakom sin text (exempelvis ekonomiska, politiska eller privata), och i vilken mån dessa kan påverka trovärdigheten.

Vad säger andra?

  • Om flera studier kommer fram till liknande resultat stärker det trovärdigheten. Samtidigt har det hänt att flera studier kommit fram till resultat som senare visat sig vara felaktiga.
  • Om det finns studier som kommer fram till olika resultat och slutsatser på samma område finns det anledning att vara extra kritisk till dessa och fundera noga på vad dessa skillnader kan bero på (exempelvis på skillnader i metod, urval, kontext eller teoretiska utgångspunkter).
  • Tänk på att studier med positiva resultat oftare resulterar i publicerade artiklar än studier med negativt resultat. Exempelvis har en studie, som kommer fram till att en viss behandling mot en sjukdom har effekt, större sannolikhet att rapporteras i form av en vetenskaplig artikel, än en studie som kommer fram till att behandlingen är verkningslös. Behandlingen riskerar därför att framstå som mer effektiv än den egentligen är då eventuella negativa resultat tenderar att förbli opublicerade. Detta kallas publikationsbias (publication bias).