AI ska mäta hur grönt Örebro egentligen är – målet är att bygga mer hållbara städer

Atiqur Rahaman.

Atiqur Rahaman, postdoktor inom datavetenskap, ska utveckla en AI-modell som kan användas av stadsplanerare för att bygga grönare och mer hållbara städer. ”Den största utmaningen för mig som AI-forskare är att identifiera de behov och krav som är möjliga att översätta till AI-problem”, säger han.

Örebro kommun samarbetar nu med AI-forskare i sitt arbete med att bygga en grön och hållbar stad. I förlängningen tror Atiqur Rahaman, postdoktor inom datavetenskap, att AI-lösningen kan komma att användas av samhällsaktörer världen över.
– Om projektet lyckas kan det få positiva effekter på både människors liv, samhället och på klimatet, säger Atiqur Rahaman.

Det regionala utvecklingsprojektet AI.ALL koordineras av Örebro universitet, och sker i samverkan med Region Örebro län och Alfred Nobel Science Park. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Örebro län, Örebro universitet, Epiroc och Saab.

EU logotyp

Närhet till naturen är bra för folkhälsan. Dessutom bidrar grönytor i städer positivt till miljön och klimatet. Under 1990-talet utvecklades konceptet ”grönytefaktor” i tyska Berlin och det används i dag som ett verktyg för stadsplanering även i Sverige för att se till att uppfylla kraven på närhet till gröna ytor i en stad.

Nu vill stadsplanerarna i Örebro kommun ta nästa steg och uppgradera arbetssättet med artificiell intelligens.

– Örebro kommun vill ligga i framkant både när det gäller digitalisering och hållbar stadsplanering. Frågor som rör biologisk mångfald och grönområden associeras inte så ofta till AI och just därför finns det stor potential att utveckla arbetssätten vi i dag använder. Vi står inför stora utmaningar och om vi ska kunna nå våra hållbarhetsmål behöver vi tänka i nya banor för att hitta alternativa vägar framåt, något som vi tror forskningen kan bidra med, säger Rebecka Bogren, som är planerare på enheten för översiktlig planering vid Örebro kommuns stadsbyggnadskontor.

Grönyta.

Rebecka Bogren och Nathalie Hjulström, planerare på Stadsbyggnadskontoret, har stora förhoppningar på Green-AI-projektet: ”Vi står inför stora utmaningar och om vi ska kunna nå våra hållbarhetsmål behöver vi tänka i nya banor för att hitta alternativa vägar framåt, något som vi tror forskningen kan bidra med”.

”Kan möta våra stora utmaningar gällande klimatförändringar”

Genom projektet Green-AI hoppas de hitta mer effektiva och automatiserade metoder för att ta fram kunskap om grönstrukturen i Örebro och även följa utvecklingen i takt med att staden växer. De vill även kunna analysera olika delar av staden för att se var det finns behov av förbättringar.

– Genom att bygga grönare städer kan vi bättre möta våra stora utmaningar gällande klimatförändringar, biologisk mångfald och andra miljöutmaningar. Även utifrån ett socialt perspektiv får grönare områden en positiv påverkan, genom att förbättra folkhälsan och skapa mer trivsamma miljöer, säger Nathalie Hjulström, planerare vid Örebro kommuns stadsbyggnadskontor.

Arbetet med att utveckla AI-modellen kommer att ledas av Atiqur Rahaman, postdoktor inom datavetenskap, tillsammans med Martin Längkvist, forskare inom datavetenskap.

– Målet är att utveckla ett innovativt och automatiserat verktyg som gör det möjligt för oss att bedöma kvaliteten på stadsmiljöer genom att fokusera på grönytefaktorn. Den största utmaningen för mig som AI-forskare är att identifiera de behov och krav som är möjliga att översätta till AI-problem. Vi är mer intresserade av och nyfikna på att ta itu med uppgifter där AI kan spela en betydande roll, snarare än att bara automatisera en specifik manuell uppgift, säger Atiqur Rahaman.

AI-bild.

Till vänster syns en drönarbild på campusområdet och till höger en AI-genererad bild där grönområden har skilts ut från övriga ytor. Utifrån den informationen beräknas en grönytefaktor, som sedan kan användas för att exempelvis jämföra hur gröna olika områden i staden är.

AI-lösningen kan användas både lokalt, nationellt och globalt

Förhoppningen är att skapa en lösning som inte bara kan användas av Örebro kommun – utan av stadsplanerare världen över, förklarar han.

– Om projektet lyckas kan det få positiva effekter på både människors liv, samhället och på klimatet. Dessutom kommer detta projekt att kunna hjälpa till i vissa globala klimatfrågor – som exempelvis global uppvärmning och koldioxidutsläpp – som påverkar ekosystemet negativt och minskar den biologiska mångfalden. Jag tror att det här verktyget skulle kunna användas av både lokala och nationella myndigheter, och i förlängningen även av andra länder så att vi alla arbetar tillsammans för en grönare och säkrare värld, säger Atiqur Rahaman.

Green-AI pågår till och med november och finansieras av AI.ALL-projektet. Syftet med AI.ALL är tvådelat: Dels att ge forskare möjlighet att validera och applicera idéer inom artificiell intelligens genom att arbeta tillsammans med näringsliv och offentlig sektor. Dels att hjälpa näringsliv och offentlig sektor att accelerera sitt användande av AI.

Text: Jesper Eriksson
Foto: Jesper Eriksson, Örebro universitet och privat