Social Impact Lab 2020: Nytt verktyg ska ge bättre information vid kriser
Dagens digitala samhälle ställer högre krav på kriskommunikationen, menar Mats Eriksson.
Mats Eriksson är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (HUMUS). Mats är också centrumledare för Centrum för kriskommunikation (CCC). Hans projekt handlar om att underlätta erfarenhetsåterföring och lärande vid större kriser, olyckor och katastrofer när det gäller krishanterares och kriskommunikatörers risk- och kriskommunikationsarbete.
Social Impact Lab
Mats Eriksson är medie- och kommunikationsforskare och lektor vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Mats har under längre tid forskat om kriser, krishantering och kriskommunikation.
Vilken samhällsutmaning vill du tackla med din idé?
– I dag är forskarna ense om att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringen, det kan handla om skyfall eller ökat antal stormar. Våldsdåd som leder till oroligheter är samtidigt återkommande i det moderna samhället. Kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kemiska industrier är andra typer av riskfyllda verksamheter som många har nästgårds. När naturrelaterade kriser, dåd eller olyckor inträffar blir effektiv information och kommunikation viktig. Vi medborgare förväntar oss att snabbt bli larmade och likaså att få korrekta och sakliga anvisningar. En central roll i risk- och kriskommunikationen har myndigheters krishanterare och kommunikatörer. Det är dock inte helt lätt att i dag hantera kriser kommunikativt, inte minst på grund av ett allt mer digitalt samhälle med nya möjligheter, men också nya förväntningar och krav på information.
Berätta om din idé!
– Idén handlar i korthet om att utveckla ett nytt verktyg för krishanterares och kriskommunikatörers lärande redan innan de hamnar i skarpt läge. Verktygets pedagogik kommer utvecklas från vår mångåriga forskning vid Örebro universitet inom kriskommunikation. Just lärande är en vital del av krishanterares och kriskommunikatörers arbete, både innan en kris inträffar, likväl som under en kris.
Hur kan din idé komma till nytta i samhället?
– Målet är att verktyget ska bidra till ökad beredskap och förmåga att hantera framtida samhällskriser. Väl förberedda krishanterare och kriskommunikatörer som har förmåga att göra ett bra kommunikationsarbete, gagnar hela samhället. Välfungerande kriskommunikation gör att enskilda medborgaren snabbt kan få ta del av anvisningar som kan hjälpa dem att fatta bra beslut eller kanske undvika att oroa sig i onödan. Likaså kan duktiga kommunikatörer hjälpa oss ta eget ansvar i krislägen, eller ge oss råd och stöd om vill engagera oss för att hjälpa.
Hur kom det sig att du sökte dig till Social Impact Lab?
– Min forskning har länge rört kriskommunikatörens metodiker. Inom Soil hoppas jag få möjlighet att ytterligare utveckla den praktiska potentialen i mina studiers resultat.
Vad ser du för nytta med att vara med i Social Impact Lab?
– Soil ger utrymme samt stöd för innovationsarbete som jag normalt inte riktigt har i min vardag som lektor vid universitet. Att möta kollegor från universitet och Region Örebro län med olika typer av sociala innovationsidéer blir förstås en inspirerande och spännande del i arbetet.
