Social Impact Lab 2021: Vill lyfta det hälsofrämjandet arbetet i primärvården
Den demografiska utvecklingen, tillsammans med befolkningens ökade ohälsa, kommer att ställa stora krav på samhället. För att möta utmaningen krävs ett mer proaktivt och hälsofrämjande arbete, framför allt i primärvården, menar Emma Nilsing Strid.
Emma Nilsing Strid är fysioterapeut och medicine doktor, forskningshandledare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum och Enhet för kunskapsstyrning. Hennes projekt handlar om att förbättra det proaktiva och hälsofrämjande arbetet inom primärvården genom att underlätta för patienter och vårdpersonal att börja diskutera levnadsvanor.
Social Impact Lab
Emma Nilsing Strid är fysioterapeut och medicine doktor. Hennes forskningsfält spänner mellan områden från hälsofrämjande arbete och omhändertagande av personer med (risk för) långvarig smärta inom primärvård till säkra personförflyttningar.
Hon har även lång erfarenhet av kliniskt arbete som fysioterapeut inom primärvård.
Vilken samhällsutmaning vill du tackla med din idé?
– Den demografiska utveckling vi står inför tillsammans med befolkningens ökade ohälsa kommer att ställa stora krav på samhället. Ohälsosamma levnadsvanor utgör stor risk för hjärtkärlsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes, sjukdomar som ökar i flera åldersgrupper. Barn och unga rör sig allt mindre och de äldre uppnår allt högre åldrar och har fler år att leva med levnadsvanerelaterade sjukdomar. Det finns kunskap om vilka åtgärder som har effekt, men steget till användning i klinisk vardag är stort. För att hälso- och sjukvården ska klara sitt uppdrag och för att främja befolkningens och enskilda individers hälsa krävs ett mer proaktivt och hälsofrämjande arbete, framför allt i primärvården.
Berätta om din idé!
– I ett forskningsprojekt vill vi identifiera och utvärdera effektiva strategier för att införa hälsofrämjande arbetssätt i primärvården. Det hälsofrämjande arbetssättet innebär bland annat att patienter fyller i ett levnadsvaneformulär inför besöket. Syftet med formuläret är att identifiera patienter som har ohälsosamma levnadsvanor så att personal kan erbjuda samtal och råd enligt evidens. Min idé handlar om att utveckla formuläret så att det blir personcentrerat och lätt att använda för både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, och en start för att börja diskutera levnadsvanor och hälsa.
Hur kan din idé komma till nytta i samhället?
– Vi behöver kicka i gång samtal i vården om levnadsvanor och börja arbeta mer proaktivt och hälsofrämjande. Genom att göra det kan vi på sikt minska antalet människor som dör i förtid på grund av levnadsvanerelaterade sjukdomar och förbättra hälsa och välbefinnande - i linje med FN:s globala mål.
Hur kom det sig att du sökte dig till Social Impact Lab?
– Jag känner ett starkt samhällsansvar för att använda den vetenskapliga kunskap och de erfarenheter som finns för att främja det proaktiva och hälsofrämjande arbetet i primärvården. Social Impact Lab ger möjlighet till tid för reflektion och utveckling av idéer som kan underlätta för primärvårdspersonal och patienter att diskutera levnadsvanor.
Vad ser du för nytta med att vara med i Social Impact Lab?
– Det finns mycket kunskap om idéutveckling och nyttiggörande i Social Impact Lab och en stimulerande miljö. Här finns kapacitet för att utveckla idéer och forskningsresultat till hållbara innovationer med samhällsnytta.
