Workshop utforskade nya sätt att använda spannmål för bättre hälsa och hållbarhet

Workshoppen arrangerades av Samverkansplattformen Mat och hälsa vid Örebro universitet och AgroÖrebros projekt Cirkulära Örebro län. Den samlade både forskare och olika livsmedelsaktörer – från lantbrukare och mjölnare till organisationer och innovationsaktörer.

Bland deltagarna fanns representanter från Orkla, AgroÖrebro, ALMI, Region Örebro län och Lantbrukarnas riksförbund, liksom nationella experter som presenterade forsknings- och utvecklingsprojekt.

Ny behandling av spannmål ökar kroppens upptag av järn

Dagen inleddes med en presentation av David Fredlund, vd för Good Grains, som berättade om projektet Mineralskiftet, som finansierats av Vinnova. Idén föddes under den pågående diskussionen om hur vi ska gå från animaliska till mer växtbaserade protein i samhället. David menade att det inte är proteinet som i första hand är problemet, utan olika mikronäringsämnen som till exempel järn.

– Proteinbrist är inte ett problem, så länge man äter tillräckligt mycket. Däremot är järnbrist ett reellt problem – och där såg vi att vår innovation kunde spela en roll, säger han.

Good Grains innovation är en hydrotermisk behandling av spannmål, som ökar kroppens upptag av mikronäringsämnen som järn och zink. Under projektet utvecklades bland annat en bulgur av korn, som i dag har tagits emot väl på marknaden – och till och med använts i en korngröt på Nobelmiddagen.

Syftet med workshoppen var att, likt Mineralskiftet, utforska möjligheterna med nya typer av spannmålsprodukter och samarbeten. Diskussionerna kretsade kring testbäddar, innovativ förädling och hur näringsvärde och miljöpåverkan kan balanseras i framtidens livsmedel.

”Stor potential att göra bra saker”

En av deltagarna på workshoppen var Erik Sandberg, regionordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Örebro.

– Det här är ett intressant tema. Om vi tittar på vad vi producerar i vårt län, så är vi duktiga på spannmål. Vi har ett överskott, men nästan ingen förädling – i alla fall inte i större skala. Det här temat handlar om att kanske skala upp och skapa större produkter som på sikt kan gynna vårt område. Ibland kan det kännas som att forskningen och lantbruket står ganska långt ifrån varandra, just därför är det viktigt att vi deltar i sådana här sammanhang – det handlar om relationer och erfarenhetsutbyte, säger Erik Sandberg.

Även Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Torsåker gård som är Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens hållbara livsmedel, deltog under dagen, både som presentatör och workshopdeltagare.

– Dagen var superintressant. Jag tar med mig både de stora diskussionerna och samtalen med enskilda medverkande. Det finns väldigt stor potential att göra bra saker. Jag tänker till exempel på en av producenterna som var med här i dag och som odlar fantastiskt fin havre, men inte lyckas sälja den som livsmedel. Där har vi en supergröda som blir energi i stället för mat. Tänk om vi kan lyfta fram den lokalt och använda tillsammans med studenter från Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, just med tanke på att kompetensen av gastronomisk utveckling är så stor här? Det har stor potential, säger Anna Henning Moberg.

Vill se fler samarbeten mellan akademi och näringsliv

Workshoppen är ett led i Samverkansplattformen Mat och hälsas och AgroÖrebros arbete med att främja samarbeten mellan akademi och näringsliv för att skapa hållbara lösningar inom mat och hälsa.

– Cirkulära Örebro län handlar om att accelerera innovation i livsmedelssystemet och titta på hur vi kan jobba mer tillsammans där forskning och näringen kommer närmare varandra så vi får mer utväxling på allt bra som händer, säger Anna Magnusson, projektledare för Cirkulära Örebro län.

– Flera nya kontakter har knutits och befintliga har stärkts under workshoppen, vilket var ett av de önskade resultaten för dagen. Positivt med representation från olika delar av livsmedelssystemet. Det känns helt klart att aktiviteter som denna bidrar till den vision vi har inom Mat och hälsa på Örebro universitet, nämligen att ”hållbart producerat mat med hällsofördelar blir konsumenten förstahandsval”, säger Lavinia Gunnarsson, verksamhetsledare för Samverkansplattformen Mat och hälsa.