Social Impact Lab 2021: Vill främja hälsan genom att motverka kroppshets
Att ha en negativ syn på sin kropp och utseende kan leda till depression, ångest och ätstörda beteenden, berättar Maria Fogelkvist.
Maria Fogelkvist är psykolog vid ätstörningsenheten i Örebro, samt doktorand vid Örebro Universitet. Som doktorand har hon undersökt en behandling riktad mot kroppsuppfattning, som visat sig vara hjälpsam för personer med ätstörning. Att ha en negativ syn på sin kropp och utseende, eller att vara upptagen kring kropp och utseende är vanligt i normalpopulationen, och är bland annat associerat med symtom på depression, ångest och ätstörda beteenden, samt försämrad livskvalitet. Marias förhoppningar med medverkan i Social Impact Lab är att möjliggöra för fler att ta del av den behandling hon undersökt som doktorand.
Social Impact Lab
Maria Fogelkvist är psykolog på ätstörningsenheten i Örebro. Hon är också doktorand vid Örebro Universitet, med placering vid universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC),
Hennes forskning handlar främst om patienter med ätstörning, och psykologisk behandling enligt Acceptance and Commitment Therapy (ACT).
Vilken samhällsutmaning vill du tackla med din idé?
– Vi lever i en kultur som har tydliga ideal kring kropp och utseende. Dessa ideal förknippas ofta med lycka och framgång via media. Att inte leva upp till idealen kan skapa missnöje med kropp och utseende. Att vara missnöjd med sin kroppsform eller vikt är vanligt, men för en del individer kan missnöjet bli så starkt att tankar och beteenden hela tiden fokuserar på kropp och vikt, på bekostnad av andra områden i livet. Missnöjet kan medföra ätstörda beteenden och ökar risken att utveckla en ätstörning. Att vara missnöjd med sin kropp är också förknippat med symtom på depression, ångest och försämrad livskvalitet.
Berätta om din idé!
– Det finns en behandling som går ut på att acceptera sin kropp så som den är, och samtidigt agera på ett sätt som överensstämmer med det som individen värdesätter i livet. Behandlingen bygger på ACT, och har visat sig hjälpsam för individer med ätstörning, men också för individer i normalpopulation med kroppsmissnöje. Ur ett ACT-perspektiv är fokus på att lösa problem, som att ”fixa” kroppen, ofta en bidragande del till psykiskt lidande. I behandlingen arbetar man bland annat med medveten närvaro, och testar beteenden i riktning mot områden i livet som individen identifierat som värdefulla.
– Utifrån vetskapen om att missnöje med kroppen är vanligt och har en negativ inverkan på psykiskt välbefinnande och livskvalitet, är min idé således att hitta vägar för att kunna erbjuda denna ACT-behandling till fler individer som upplever en svår relation till sin kropp. Vår kliniska erfarenhet från att ha arbetat med behandlingen är att den också är hjälpsam för ungdomar. Under ungdomsåren utvecklar många en negativ syn på sitt utseende, många utvecklar symtom på depression och ångest, och samhället verkar inte ha nog med resurser att erbjuda. Att utveckla insatser inriktade mot ungdomar är således viktigt.
Hur kan din idé komma till nytta i samhället?
– Genom att arbeta tillsammans med fler aktörer i samhället, skulle denna behandlingsintervention kunna erbjudas till fler. Att nå ut med behandlingen till ungdomar exempelvis inom primärvård skulle förhoppningsvis leda till en minskning av ätstörda beteenden och upptagenhet kring kropp och vikt hos fler individer.
Hur kom det sig att du sökte dig till Social Impact Lab?
– I min forskning, men också via min erfarenhet som kliniker, har det varit tydligt att behandlingen verkligen är hjälpsam för många. Jag sökte till Social Impact Lab därför att jag ser att det finns ett behov att insatser kommer fler till nytta. För mig är det en drivkraft, att minska negativa effekter av de rådande tvingande idealen kring kropp och utseende, genom att hjälpa individen att utforska andra värdefulla områden i livet.
Vad ser du för nytta med att vara med i Social Impact Lab?
– Social Impact Lab erbjuder goda förutsättningar för att arbeta vidare med idéer, det finns en väl utvecklad programidé, men också ett community där deltagare kan stötta och hjälpa varandra framåt.