This page in English

Martina Norling

Martina Norling Befattning: Universitetslektor Organisation: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

E-post: bWFydGluYS5ub3JsaW5nO29ydS5zZQ==

Telefon: 019 303340

Rum: F2257

Martina Norling
Forskningsämne Forskningsmiljöer

Om Martina Norling

Martina Norling är filosofie doktor i didaktik och verksam som universitetslektor i pedagogik med inriktning mot förskola. Hon är utbildad förskollärare och har magisterexamen i specialpedagogik. Martina Norling undervisar främst i ämnesdidaktik med inriktning språk i förskola och skola.

Forskning

Martina Norlings forskningsintresse är språk, flerspråkighet, läs- och skrivutveckling i social språkmiljö i förskolan. Hennes forskningsintresse berör också utomhuspedagogik, kollegialt lärande, kvalitetsarbete, övergångar och samverkan i förskola, förskoleklass och grundskola.

 I ett pågående projekt forskar Martina Norling i samverkan med nordiska forskargruppen, Nordic Early Literacy Education om vilka uppfattningar, vilken praktik och vilka läs- och skrivaktiviteter som erbjuds barn i förskolan. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur förskolepersonal utformar läs- och skrivmiljöer i nordiska förskolor.

I ett praktiknära projekt och i samarbete med Örebro kommun är syftet med forskningen att utveckla högläsningsaktiviteter och ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. Syftet är också att utveckla en modell för föräldrasamverkan med flerspråkiga barn och föräldrar med annat modersmål. Modellen ska bidra med kunskap om hur föräldrasamverkan, ett interkulturellt förhållningssätt och högläsning kan stödja flerspråkiga barns mening och förståelse i texter, dess budskap och innehåll. Målet är att modellen ska integreras i förskolans systematiska kvalitetsarbete.

I forskningsprojektet, Förskolan som barns språkmiljö, som var en del av Martina Norlings avhandling, Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga processer studerade hon den sociala språkmiljön i förskolan. Begreppet Social språkmiljö kan beskrivas som ett vidgat perspektiv på barns tidiga språk-, läs- och skrivutveckling, det som sker före det formella skriftspråket.

Resultatet visar främst på tre övergripande dimensioner av innehåll för förutsättningar i förskolans sociala språkmiljö, lekstrategier, emotionella strategier och kommunikativa strategier. Vidare visar resultatet att det saknas förutsättningar för kompetenshöjande insatser för förskolepersonalen samt att personalen sällan har ett tydligt syfte vad det gäller undervisning om barns tidiga läs och skiftspråkande.

I ett projekt i samverkan med Västerås kommun och Mälardalen kompetenscentrum för lärande (MKL), har Martina tillsammans med forskarkollegor vid Mälardalens högskola undersökt förskollärares och lärares perspektiv på flerspråkiga barns språk-, skriv- och läsutveckling. Syftet med utvecklingsprojektet var att fördjupa kunskapen om didaktiska strategier i förskolan, förskoleklassen och grundskolans årskurs ett, vad gäller förutsättningar för lärande i språk-, läs- och skrivundervisning för barn i allmänhet och för flerspråkiga barn i synnerhet.  Resultatet visar på tre övergripande teman som förskollärare och lärare beskrev som förutsättningar för undervisningen: uppmärksamma olika språk (synen på flerspråkighet), undervisa och ge förutsättningar för utveckling (lärandemiljön, utforska och praktisera språk och skriftspråk, lustfyllt lärande där lek är centralt) samt riktat stöd för flerspråkiga barn (samarbete med föräldrar, samarbete med expertis och kartläggning, kamratstöd). Länkar till artiklar från projektet: 

Teacher's Perspectives on Promoting Reading and Writing for Pupils With Various linguistic Backgrounds in Grade 1 of Primary School.

Swedish Preschool Teachers Perspectives on Multilingual Children's Emergent Literacy Development.

En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass.

Under 22 månader har Martina Norling tillsammans med femton förskollärare i ett utvecklingsprojekt undersökt och utvecklat kunskap om social språkmiljö med specifik inriktning mot flerspråkighet i förskolan. Projektets övergripande syfte var att utveckla strategier och kunskap om förutsättningar för flerspråkiga barns lärande i social språkmiljö i förskolan. Syftet var också att pilottesta och utveckla ett instrument, The Social Language Environment – Domain (Norling, 2020) som ett stöd för personalen att använda för att didaktiskt och kritiskt konstruktivt analysera och synliggöra förutsättningar för barns språk, flerspråkighet, läs- och skrivprocesser i förskolans verksamhet. Resultatet visar att långsiktiga projekt där förskolepersonalen ges förutsättningar att vara aktiva i kompetensutvecklingsprocessen kan generera i ett hållbart lärande på vetenskaplig grund.

Artikel från projektet:

Video Recording as a Method for Swedish Preschool Teachers to Analyze Multilingual Strategies.

Undervisning

Martina Norling undervisar främst i ämnesdidaktikmed inriktning språk, social språkmiljö, flerspråkighet, läs-, och skrivlärande, utomhuspedagogik samt det som generellt berör barns lärande och utveckling i förskolan.

Samarbeten och uppdrag

Martina Norling ingår i den nordiska forskargruppen, Nordic Early Literacy Education (NELL).  Gruppen planerar kommande projekt så som datainsamling och artikelskrivande samt gemensam presentation vid konferenser. Det gemensamma forskningsområdet är ”early childhood literacy”. Just nu analyseras datainsamling av en enkätstudie som genomförts i Sverige, Norge och Finland. Projektet handlar om högläsning och skrivning i förskolan.

Hon är också med i det Nationella Literacynätverket och medlem den internationella forskargruppen, Multilingual Childhoods.

Martina Norling är World Forum Representative of Sweden. Uppdraget innebär att fungera som en kontakt mellan Sverige och styrelsen World Forum Foundation för information om barns villkor i samhället. 

Ledningsuppdrag:

Martina är programansvarig för Förskollärarprogrammet vid Örebro Universitet.

Forskargrupper

Publikationer

Artiklar i tidskrifter |  Doktorsavhandlingar |  Kapitel i böcker, del av antologier |  Konferensbidrag |  Proceedings (redaktörskap) | 

Artiklar i tidskrifter

Doktorsavhandlingar

Kapitel i böcker, del av antologier

Konferensbidrag

Proceedings (redaktörskap)